Gräns

Försvarets Radioanstalt, FRA kommer ha sitt vakande öga öppet på valnatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klockan 20:00 på kvällen den 9 september 2018 var det stort jubel på Sverigedemokraternas valvaka. Enligt de preliminära siffrorna från Valu, skulle partiet få nästan 20 procent av rösterna och bli största parti. Men för den som ville följa rösträkningen på Valmyndighetens hemsida blev det allt svårare att komma in på sidan och strax före 21:00 slocknade sidan helt. I tv-valvaka märktes det inget av it-strulet. Valmyndigheten rapporterade in löpande till alla stora medier och allt gick att följa. När kvällen övergick i natt och nästan alla röster var räknade visade det sig att de höga, preliminära siffrorna som Sverigedemokraterna fått, inte stämde. Partiet blev inte näst största parti. Många anhängare blev så besvikna att de inte trodde att det var sant. Bokstavligen. – Då spreds narrativet att vi själva (Valmyndigheten. red.anm) förändrade valresultatet. Vi tog ner webbplatsen för att förändra valresultatet och därför misstämde det väldigt mycket på det som var när sidan gick ner med det som var när sidan kom upp, säger Anna Nyqvist Kanslichef på Valmyndigheten. Det som hade hänt på kvällen var att någon utfört en överbelastningsattack mot Valmyndigheten. Den påverkade som sagt inte rösträkningen på något sätt. Och trots att den här typen av attacker är simpel, fick den konsekvensen att vissa medborgare medborgare i Sverige började ifrågasätta valets legitimitet. – Det är vanligt att jobba på det sättet med en cyberattack som samtidigt bidrar till en ryktesspridning, säger Anna Nyqvist. Artificiell intelligens Sedan cyberattacken 2018 har mycket hänt som kan hjälpa den som vill hacka sig in i system och skapa kaos. Ett exempel i närtid är AI-modellen Mythos från företaget Anthropic som rekordsnabbt kunde hitta säkerhetsbrister i it-system. Ett sådant vapen i fel händer kan skapa stor skada. Hittills är det bara ett fåtal aktörer som fått tillgång till Anthropics allra kraftigaste språkmodell. Men det är ingen garanti. – Det är lätt att stirra sig blint och säga att Mythos är den enda läskiga. Tur att det inte finns så mycket mer. Men det finns kapabla modeller. Det finns både stängda modeller hos OpenAI, men även öppna modeller som alla kan göra otrevliga saker redan nu, säger Sebastian Öberg AI-forskare på FOI Det behövs inte särskilt mycket fantasi för att inse att någon aktör med hjälp av en AI-modell först kan hacka ett system, ta över det och samtidigt orkestrera en informationsoperation som ska få människor att misstro valsystemet. Det finns inga konkreta hot mot Sverige och det svenska valet den 13 september. Men tittar man på hur det sett ut vid tidigare val och vid val runt om i Europa i närtid så är val prioriterade mål. Frågan är inte om, utan hur omfattande en attack blir. – Jag skulle bli förvånad om det inte var några attacker. Sen om allmänheten få ta del av att de här attackerna ägt rum? Det är inte lika självklart, skulle jag säga. Men det kommer definitivt att vara attacker, säger Öberg. Valnatten I ljuset av allt som skett vid tidigare val, så är det inte konstigt att svenska myndigheter är på tårna inför, under och efter årets val. Och en nyhet i år är att Regeringen har utsett en av spjutspetsarna inom svensk underrättelsetjänst att skydda valet. – Vi har ett uppdrag från regeringen där vi ser till att bedöma hur hotläget ser ut inför valen från cybersäkerhetsperspektiv. För att säkerställa att vi har en god cybersäkerhetsnivå på de verksamheterna också inför valet, säger John Billow är chef för Nationellt cybersäkerhetscenter, NCSE vid Försvarets radioanstalt, FRA Tillsammans med flera andra myndigheter kommer FRA:s cyberförsvarsenhet NCSC att bevaka så att ingen försöker sig på någon attack som den vi såg 2018. – Där sitter vi tillsammans för att snabbt reagera. Vi har vår operativa CSIRT-enhet, utöver andra förmågor som finns hos de olika myndigheterna, så att vi kan koordinera det snabbt. och reagera och stötta Valmyndigheten, säger Billow Medborgarens ansvar Myndigheterna är alltså på tårna inför valnatten. Men det är inte enbart de som kan försvara valets legitimitet. Lika stort ansvar ligger på alla de som ska rösta. För om det dyker upp påståenden i sociala medier så betyder inte det att de är sanna. Och påverkansoperationer går att motverka med ganska enkla medel. – Man kommer ganska långt på att kontrollera källan. Att försöka bekräfta information via en annan källa. Vanlig digital källkritik är en jätteviktig del av vår motståndskraft när det gäller psykologiskt försvar, säger Karin Lönnheden vid Myndigheten för psykologiskt försvar. TEXT: Kalle Glas Medverkande: Anna Nyqvist, Kanslichef på Valmyndigheten Sebastian Öberg, forskar på AI-system på avdelningen för cyberförsvar och ledningsteknik på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. John Billow, chef för Nationellt cybersäkerhetscenter, NCSE vid Försvarets radioanstalt, FRA Karin Lönnheden, Myndigheten för psykologiskt försvar. Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén Reporter: Josefine Owetz Producent: Kalle Glas Ljudkällor: SR, SVT, Fox News, ExpressenTV, SwebbTV, AP

Lyssna på den nya ekonomipodden som försöker förklara hur samhället hänger ihop - och vad som händer Bakom pengarna. Lyssna i appen Sveriges Radio.

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands krig mot den Ukrainska civilbefolkningen och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har inte bara varit ett militärt krig. Det har också blivit ett krig mot det civila samhället. El, värme, vatten, järnväg och räddningstjänst har gång på gång blivit måltavlor för ryska attacker. Vintern 2026 blev en av de tuffast under det fyra år som gått sedan den fullskaliga invasionen. – Det var ett Kiev i totalt mörker, tjockt islager utomhus, is och kondens inomhus. I perioder fanns ingen värme och ingen el, säger Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti När infrastrukturen slogs ut sattes stora värmetält upp i hårt drabbade områden. Dit kunde människor komma för att värma sig, få kaffe, mat och ibland träffa psykologer. – Det var ett väldigt stort civilt engagemang som höll folk vid liv, säger Lubna El-Shanti Människor fortsatte också att gå till jobbet, trots kyla, mörker och återkommande attacker. Enligt Lubna El-Shanti är det en viktig del av Ukrainas motståndskraft: att vardagen fortsätter så långt det är möjligt. Snabba reparationer efter attacker Värmetält är en nödlösningen, för att samhället ska fungera måste infrastruktur som bombas lagas snabbt. Det är också nåt Ukraina blivit bra på med tiden. – Man blir verkligen imponerad av Ukrainas förmåga att återställa kritisk infrastruktur, säger Robert Wallén, chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvar Även järnvägen har blivit ett viktigt mål. Eftersom inget civilt flyg går över Ukraina är tågen avgörande för både människor och varor. När räls skadas kan arbetare ibland laga den på bara några timmar, så att trafiken kan fortsätta. Räddningstjänsten under hot Räddningstjänst och sjukvårdare som rycker ut till raserade hus efter robot- och drönarattacker – riskerar själva att bli måltavlor. Metoden kallas ”doubl tap” och går ut på att Ryssland attackerar samma mål två gånger, men med några minuters mellanrum så att de som ska rädda människor själva riskerar livet. – Många räddningsarbetare har dödats på det här sättet när de försöker rädda civila, säger Lubna El-Shanti Lärdomar för Sverige Allt som Ukraina utsatts för är också sådant Sverige måste dra lärdomar ifrån, men ännu viktigare är att lärdomarna omsätts i praktiskt handlande redan nu och att insatser görs när det redan är för sent, menare Robert Wallén chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvar – Det som inte fungerar i vardagen kommer inte fungera bättre när det är krig, säger Robert Wallén. Medverkande: Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Robert Wallén, chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvar Programledare: Sylvia Dahlén Tekniker Mats Jonsson.

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands sjökrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Ryssland inledde sitt fullskaliga anfall mot Ukraina 2022 såg styrkeförhållandena till sjöss ut att vara givna. Den ryska Svartahavsflottan var överlägsen. Ukraina saknade en flotta som kunde mäta sig med Rysslands stora örlogsfartyg. Ändå har kriget i Svarta havet utvecklats till en av de tydligaste symbolerna för Ukrainas förmåga att överraska, anpassa sig och slå mot en militärt starkare motståndare. Den lilla ön som blev en stor symbol Ett av de första avgörande ögonblicken kom vid Ormön, eller Snake Island, i västra Svarta havet. Ön är liten och i sig inte särskilt imponerande. Men dess läge, nära sjöfartslederna och utloppet från Donau, gjorde den strategiskt viktig. När ryska styrkor tog kontroll över ön i början av invasionen blev den också en stark symbol för krigets första dagar. Det var där en ukrainsk gränsvakt enligt uppgifter ska ha svarat ett ryskt örlogsfartyg med orden: – Ryskt krigsfartyg, dra åt helvete. Formuleringen spreds över världen och blev en bild av ukrainskt motstånd. Men Ormöns betydelse var inte bara symbolisk. När Ukraina några månader senare pressade bort Ryssland från ön visade det att rysk kontroll över västra Svarta havet inte var total. – Ön i sig är nog inte viktig, men det faktum att man återerövrade den och tryckte bort Ryssland är viktigt, säger Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan. Enligt honom handlade återtagandet om att Ukraina först lyckats slå ut eller skada de fartyg som skyddade ön, och därefter gjort det omöjligt för Ryssland att stanna kvar. Det blev ett tidigt tecken på något som senare skulle bli tydligt: Ukraina kunde påverka sjökriget utan att möta Rysslands flotta fartyg mot fartyg. Moskvas fall förändrade bilden Den största prestigeförlusten för Ryssland kom när Ukraina sänkte kryssaren Moskva, Svartahavsflottans flaggskepp. Händelsen blev både militärt och psykologiskt viktig. Den visade att stora fartyg inte längre är säkra bara för att motståndaren saknar en traditionell flotta. – Man kan utan att ha en egen flotta sänka ett sånt här stort fartyg, säger Hans Liwång. Sänkningen av Moskva var också ett kvitto på ukrainsk teknisk och industriell förmåga. Fartyget träffades av ukrainska Neptunrobotar, utvecklade och tillverkade i Ukraina. Det blev en påminnelse om att kriget inte bara avgörs av importerade vapensystem, utan också av ett lands egen förmåga att snabbt utveckla, producera och använda ny teknik. – Ukraina har väldigt tydligt visat att deras näringsliv och industri är en viktig kugge i att stå upp mot Ryssland, säger Hans Liwång. Små drönare mot stora fartyg Den ukrainska utvecklingen har blivit ännu tydligare genom användningen av sjödrönare. System som Magura V5 och Sea Baby beskrivs i praktiken som obemannade, snabba farkoster, ofta byggda med civila komponenter. De kan fyllas med sprängmedel och styras mot utvalda mål. Jämfört med stora örlogsfartyg är de billiga, men de kan ändå orsaka stor skada. – Det har visat sig att Ryssland är dåliga på att försvara sig mot det, säger Hans Liwång. Sjödrönarna har använts mot fartyg, hamnar och rysk infrastruktur långt från Ukrainas kust. Effekten har blivit att Ryssland tvingats dra tillbaka delar av sin flotta och att hotbilden i Svarta havet förändrats. Det är inte längre självklart att det största fartyget ger störst kontroll. Exporten blev möjlig igen Konsekvenserna märks också civilt. När Ryssland inte längre på samma sätt kunnat dominera västra Svarta havet har Ukraina kunnat återuppta delar av sin export från hamnarna kring Odessa. Spannmål och andra varor har åter börjat lämna landet via sjövägen, trots återkommande ryska attacker mot hamnar och infrastruktur. Erik Froste, expert på sjöfart och rådgivare åt EU i Ukraina, beskriver hur exporten först stoppades nästan helt när kriget bröt ut. Det bidrog till stigande spannmålspriser och oro i länder som är beroende av ukrainsk export. Senare öppnades en spannmålskorridor genom ett avtal mellan FN, Turkiet, Ukraina och Ryssland. När Ryssland lämnade avtalet hittade Ukraina nya sätt att få ut varor, bland annat genom att följa territorialvatten längs västra Svarta havet. – Nu är det de tre stora hamnarna där det är drift varje natt hela tiden. Det tuffar på, säger Erik Froste. Lärdomar för Sveriges nya fregatter Kriget i Svarta havet väcker också frågor för Sverige. Regeringen har beslutat att köpa fyra nya fregatter från Frankrike, en affär värd över 40 miljarder kronor. Men lärdomar från kriget i Svarta havet visar att stora fartyg är sårbara, det visar inte minste sänkningen av kryssaren Moskva. Men samtidigt ska man inte dra för långt gånga slutsatser. Till exempel verkar ryska marines förberedelser varit för dåliga. – Det är inte fartyg som är i närheten av det skick de borde vara i. Det är inte besättningar som beter sig i närheten av hur de borde bete sig, säger Hans Liwång. TEXT: Sylvia Dahlén Medverkande: Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan Erik Froste, expert på sjöfart och rådgivare åt EU i Ukraina Programledare: Sylvia Dahlén Producent Kalle Glas

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands luftkrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Glidbomber, drönare och attacker långt bakom fronten har förändrat kriget i luften. Nu drar Sverige nya lärdomar om hur ett framtida angrepp kan behöva stoppas långt bortom det egna territoriet. När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 var målet att snabbt slå ut det ukrainska luftförsvaret. Flygbaser, radarstationer, luftvärn och ledningscentraler attackerades. Men trots ett starkare flygvapen lyckades Ryssland inte ta kontroll över luften. — Ukraina hann sprida sina flygstridskrafter och sitt luftvärn, säger Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan. Glidbomberna förändrade kriget En av de stora förändringarna i luftkriget är de ryska glidbomberna. De kan släppas flera mil från målet och orsaka stor förstörelse utan att flygplanet behöver flyga nära fronten. Det gör dem svåra för Ukraina att stoppa. — De är svåra att upptäcka och ännu svårare att skjuta ner, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI. Samtidigt är glidbomberna beroende av satellitnavigering – något som går att störa ut. Drönare långt inne i Ryssland Ukraina har också visat att kriget i luften inte bara handlar om stridsflyg. I operation Spindelnät attackerades flera ryska flygbaser samtidigt med drönare. Enligt Ukraina förstördes omkring 40 ryska bomb- och spaningsflyg. — Det var ett fantastiskt sätt att kompensera för att man saknade långräckviddiga vapensystem, säger Carl Bergqvist. Sverige vill stoppa hotet tidigare För Sverige handlar lärdomarna om att kunna sprida flyg och luftvärn, skydda baser och hålla igång ett krig under lång tid. Men också om ett större skifte: att kunna slå mot hotet innan det når Sverige eller Natos territorium. — Det är ingen liten förändring, utan en väldigt stor förändring, säger Carl Bergqvist. Sverige har bland annat påskyndat införandet av kryssningsrobotar till Gripensystemet och tidigarelagt satsningar på egen rymdförmåga. Medverkande: Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI med inriktning mot luftdomänen, och Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan. Programledare: Klas Aronsson. Producent: Kalle Glas Tekniker: Mats Jonsson

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands landkrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Målet var att snabbt ta Kiev. Men redan under krigets första dygn kom en händelse som skulle bli avgörande. På Hostomelflygplatsen utanför Kiev försökte ryska luftlandsättningsförband skapa en språngbräda för att flyga in fler soldater och tung materiel. Planen byggde på överraskning, snabbhet och föreställningen att Ukraina skulle vika. Så blev det inte. Ukrainska soldater, logistiker, underhållspersonal och nationalgardister gjorde motstånd. Ryssarna tog sig in på flygplatsen, men kunde inte använda den som tänkt. – Istället för att få den här språngbrädan in mot Kiev så blir det en gravplats för många av de bästa ryska soldaterna, säger Joakim Paasikivi. Även små marginaler spelade in. Ukrainska vinterunderhållsfordon hade ställts tvärs över landningsbanan och en rysk robotattack mot baracker där ukrainska soldater fanns missade sitt mål. – Det är lätt att glömma att under de här första månaderna var det flera tillfällen där det verkligen stod och vägde, säger Jussi Myllyluoma. Ukraina gick på offensiven Efter att Ukraina lyckats försvara Kiev gick kriget in i en ny fas. I september 2022 kom Charkivoffensiven, där ukrainska förband snabbt tog tillbaka stora områden i nordöstra Ukraina. Enligt Joakim Paasikivi handlade framgången inte främst om ett enskilt vapensystem, utan om förmågan att röra sig snabbt och få Ryssland att reagera på ukrainska villkor. – Snabbhet, djärvhet och förmåga, säger Joakim Paasikivi. Han beskriver offensiven som ett exempel på klassisk krigskonst, där Ukraina skapade kaos i den ryska grupperingen och överbelastade det ryska beslutssystemet. Drönarna förändrade fronten Efter den rörliga fasen 2022 blev fronten allt mer stillastående. Drönarna började dominera slagfältet. Jussi Myllyluoma jämför drönarnas roll med molotovcocktailen: något som uppstår ur brist, uppfinningsrikedom och akut behov. När Ukraina saknade ammunition och materiel hittade man sätt att använda enkla drönare tillsammans med till exempel RPG-granater. – Man tar det man har och ser att vi kan sätta ihop A och B och få en pryl som har en verkan på motståndaren, säger Jussi Myllyluoma. Observationsdrönare gjorde det mycket svårare att röra sig utan att bli upptäckt. FPV-drönare och andra system gjorde att soldater, fordon och sjuktransporter kunde angripas snabbt. – Är man upptäckt är det stor risk att man blir dödad, säger Joakim Paasikivi. Ett blodigt stillestånd Resultatet är ett krig där frontlinjerna rör sig långsamt, men förlusterna ändå är enorma. Stridssjukvården har också blivit allt svårare, eftersom evakuering från främsta linjen ofta innebär livsfara. – Nu är det näst intill omöjligt att evakuera folk från främsta linjen, säger Joakim Paasikivi. Frågan är hur manöverkriget ska kunna återuppstå. Så länge fordon upptäcks och slås ut nästan direkt blir större offensiver mycket svåra. Därför utvecklas nu olika motmedel mot drönare. Sverige lär av Ukraina För Sverige och Nato är lärdomarna konkreta. Ukrainska drönarpiloter har bjudits in till övningar för att visa västliga förband vad som inte längre fungerar. – Vi behöver lära oss saker. Ett bra sätt att lära sig är att få smisk, säger Jussi Myllyluoma. Men experterna varnar för att stirra sig blind på Ukraina. Ett krig i Norden skulle inte se likadant ut. Ukrainas öppna landskap skiljer sig från skog, kyla, dimma och terräng i Sverige och Finland. – Vi behöver kunna operera med och utan drönare. Gärna med, men drönare kommer inte alltid att funka, säger Jussi Myllyluoma. Drönare ersätter inte soldater Drönare är här för att stanna. De blir en ny bottenplatta i krigföringen, något alla förband måste kunna använda och skydda sig mot. Men de ersätter inte allt annat. För att ta och hålla terräng krävs fortfarande soldater, pansar och mekaniserat infanteri. – Du kan inte ta terräng med en drönare, säger Jussi Myllyluoma. Den viktigaste lärdomen är därför inte vilken pryl som är mest avgörande, utan hur snabbt ett försvar kan anpassa sig. – Det centrala är inte prylen, det är processen, säger Joakim Paasikivi. Medverkande Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, geopolitisk rådgivare på Mannheimer Swartling och tidigare lärare på Försvarshögskolan. Jussi Myllyluoma, operativ chef på försvarsinnovationsföretaget Mimicrys. Programledare: Claes Aronsson Producent: Kalle Glas Tekniker: Mats Jonsson

I hundra år har Flygvapnet tänjt gränsen för vad som är möjligt och nu kliver försvarsgrenen in i rymdåldern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bröderna Wright brukar räknas som de första människorna att få en maskin att flyga. En milstolpe för mänskligheten. Den första militära flygningen i Sverige skedde 1912. Planet var skänkt till marinen av en välbeställd bryggeridirektör. Men med gåvan kom också krav. – Det var en ung marinlöjtnant som fick äran att vara den förste militära piloten, som hette Olle Dahlbeck, och som skulle få flygutbildning på statens bekostnad, säger Anders Annerfalk, tidigare officer i Flygvapnet, som har skrivit flera böcker om försvarsgrenen. Och det skulle dröja fram till 1926 innan det svenska Flygvapnet bildades. Men sedan dess har försvarsgrenen genomgått många kriser, dramatiska händelser och framför allt tragiska olyckor. Mellan åren 1946 och 1991 dog över 600 anställda inom Flygvapnet i olyckor. Under en period på 50- och 60-talet förolyckades en svensk stridsflygare i månaden, och det här alltså i fredstid. – Vi flög farligt i någon mån då, eftersom vi ville utmana och prestera absolut på gränsen av vad vi kunde för att utmana motståndaren och ha en tröskeleffekt. Och det var väl det som ledde till att vi hade så pass många haverier som vi hade, säger Fredrik Susskind, i dag Flygvapnets planeringschef och tidigare stridspilot. Stridsflygarna flög som om det vore krig. Det innebar ofta hög fart och låg höjd i alla väder. Det var normen och det sätt som piloter utbildades på. Ytterligare en förklaring till att det kunde ske så många olyckor var att få ville berätta om de hade gjort ett misstag. Anders Annerfalk: – Om det skedde ett haveri eller en incident med ett militärt flygplan så kunde det bli straffbelagt för den som kunde anses vara skyldig till haveriet eller incidenten. Det kunde vara en tekniker som hade glömt en skruvmejsel i flygplanet, eller en pilot som gjorde ett felgrepp i luften. Det var straffbart. Åtalbart. Med åren blev olyckorna allt mer kostsamma i och med att kostnaden för moderna plan hade blivit så hög. Det ledde till att man till sist började se över vilka som rekryterades som piloter, utbildningen gjordes om och man arbetade fram en kultur där man skulle kunna berätta om misstag. – Där vi bejakade misstag, hjälpte varandra och delgav erfarenheter på ett prestigelöst sätt för att minska sannolikheten att begå liknande misstag på andra håll som ledde till, eller fick, fatala konsekvenser. Det tog ju relativt lång tid ändå. Vi snackar ju inte år, utan vi snackar ju snarare decennier innan man har implementerat en sådan här kultur fullt ut, säger Susskind. Nato-inträdet Precis som för de två andra försvarsgrenarna innebar Nato-inträdet en taktisk och mental förändring. Nu är uppgiften inte längre att hålla gränsen och förinta ett anstormande invasionsföretag. – Så länge vi var alliansfria så var ju vår huvudsakliga hållning defensiv. Vi hade ett defensivt inriktat luftförsvar med vissa inslag av offensiva förmågor, säger Fredrik Susskind. Natos mer offensiva syn på luftstrid går ut på att ha full kontroll över luftrummet och kunna slå ut hot inne på ryskt område. – Om man bedriver luftförsvar så kan man antingen se till att försöka skjuta ner inkommande attackflygplan eller kryssningsrobotar, eller något som kommer till oss på vårt eget territorium. Eller så kan man bekämpa de flygplan som levererar kryssningsrobotarna på baserna där de tankar, laddar och står. Det är egentligen flera sidor av samma mynt, kan man väl säga, men de kräver olika tekniska förmågor och olika organisatoriska förmågor för att göra det här, säger Susskind. Inträdet i rymden Den 1 juli fyller Flygvapnet 100 år och man kommer att fira det med stil. Under de kommande åren byts hela flygplansflottan ut. Det blir nya stridsflygplan, radarövervakningsflyg, transportflyg, skolflyg och helikoptrar. Men ett ännu större steg är att Flygvapnet också har fått ansvar för lufthavet högre upp i atmosfären: rymden. Förra året skickade Försvarsmakten upp sin första provsatellit och planen är att försvaret ska ha egna militära satelliter i omloppsbana 2030. Och frågan är om det stannar där, eller om Flygvapnet om hundra år har bytt namn till Rymdvapnet. – I nuvarande planer har vi inga planer på bemannade rymdfarkoster, men återigen, om vi ska fira 200 år som flygvapen så är det nog inte uteslutet att vi har förändrat hur spelfältet ser ut helt och hållet, vilket kanske gör att vi har bemannade saker i rymden, säger planeringschef Fredrik Susskind. TEXT: Kalle Glas Medverkande: Fredrik Susskind, Flygvapnets Planeringschef Anders Annerfalk, Tidigare officer och författare till fler böcker om Flygvapnet. Claes Aronsson & Sylvia Dahlén, Programledare Kalle Glas, Producent Mats Jonsson, Tekniker. Ljudkällor: SVT, SR, Saab, DVIDS

Det som kändes som fantasier föra bara några år sen är idag verklighet och Sverige gör sig redo för att kunna evakuera sin befolkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våren 2022 är halvmiljonstaden Mariupol i sydöstra Ukraina omringad. Belägringen av staden pågår i två månader och är bland de blodigaste attackerna mot civila i Europa sedan andra världskriget. Röda Korset och FN förhandlar fram så kallade humanitära korridorer som invånarna ska kunna fly genom. Men gång på gång attackeras korridorerna och långt ifrån alla som vill lämna staden lyckas. Hundratusentals ukrainare är i dag fortfarande fast i Mariupol eller har deporterats till Ryssland. Belägringen är ett tydligt exempel på hur farligt det kan vara för civilbefolkningen i krig och visar på att man behöver en plan för hur man snabbt ska massevakuera. – Det var ju fullständigt kaos med en massa olika typer av ad hoc -lösningar, säger Henrik Larsson, tillförordnad chef för avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar. Sverige har ingen landgräns till Ryssland, så för att ryska styrkor ska kunna slå en järnring runt en svensk stad måste det ha gått riktigt illa. Men det finns andra hot och scenarion där vi kan behöva evakuera. Sverige övar – Det är ändå så att det är inte mer än två och en halv minut ungefär och inte i sju timmar för en Iskander-robot innan den dimper ner här i Blekinge från Kaliningrad. Det här är ett faktum vi behöver prata om, hantera och planera för att skydda oss emot. Det är det som ligger för ögonen och har gjort sen 2022, säger Peter Ryman, som är försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Blekinge. Och flera myndigheter och kommuner planerar nu att öva skarpt för hur man ska kunna massevakuera människor i Sverige. I höst ska Gotland genomföra en stor övning och i Blekinge genomförde nyligen ett 100-tal tjänstemän en ledningsövning på hur man ska evakuera 100 000 Blekingebor. – Det här har varit väldigt lärorikt på många olika sätt för här tvingas man in av organisationerna och fatta beslut på. ett osäkert underlag och under tidspress, säger Peter Ryman. 128 av Sveriges kommuner har platser som riskerar att attackeras, för dem görs nu upp planer. – I kommun A kanske du har ett objekt och i kommun C har du tio objekt som riskerar att förbekämpas. Den förfiningen håller på nu, säger Henrik Larsson. Övningar tillsammans med Finland Sverige och Finland har ett nära samarbete och planerar tillsammans för eventuella massevakueringar från öst till väst. Och framöver kommer det hållas stora övningar för att få svar på vissa frågor. – Hur skulle gränsövergången se ut, exempelvis mellan Haparanda och Torneå? Att vi övar tillsammans med svensk och finsk tull, finsk gränsbevakning. Hur registrerar vi invånarna som kommer över? Men benägenheten att flytta på oss är inte så stor och det blir inte alltid lyckad. Under andra världskriget anlände 70 000 barn ensamma till Sverige från krigsdrabbade Finland. Men det satte spår av rotlöshet och psykisk ohälsa hos en del av barnen. – Ska du förflytta människor bör det vara med sammanhållna familjer eller släkter så långt det bara är möjligt. Ska du förflytta barn, så ska det vara med en ansvarsfull vuxen. Om inte förälder, så med någon som de kan knyta an till och känner trygghet med, säger David Bergman,doktor i psykologi och arbetar vid Försvarsmakten. Han har forskat på hur människor agerar i krig och kris. Evakuering-sista utvägen I Sverige är det länsstyrelserna som fattar beslut om evakueringar vid höjd beredskap. Och där balanserar myndigheten på en tunn lina mellan att vänta för länge så att folk inte hinner iväg eller att trycka på knappen för tidigt så att folk evakueras i onödan. – Våra kommunikatörer är i det här läget vår första linjens soldater. Det är de som kommer få jobba med att hantera desinformation och se till att rätt information trycks ut till allmänheten om vart man ska ta vägen och vad som gäller just nu. Det är oerhört viktigt att den här informationen har tajming också så att det inte kommer för sent för då blir det kaos och inte för tidigt för då blir det kaos., säger Peter Ryman. Evakuering av människor ska alltså ses som den sista utvägen, för att vi inte mår så bra av det, och inte ens är så benägna att göra det. Då bör man i en del situationer överväga andra alternativ. – Det absolut bästa för både individer och samhälle är att förbereda sig och hantera ökade påfrestningar exakt där man är. och också veta att det är så människor tenderar att hantera det. Man ska så långt som möjligt fortsätta få samhället att fungera även under påfrestande situationer. Krig är ett maratonlopp, inte en sprinterdistanser, säger David Bergman, krigspsykolog vid Försvarsmakten. TEXT: Sylvia Dahlén Medverkande: David Bergman, doktor i psykologi vid Försvarsmakten. Henrik Larsson, tillförordnad chef, avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar. Peter Ryman, försvarsdirektör, Länsstyrelsen i Blekinge. Ljudkällor: SR, TV4, CNN, YLE

Sen Rysslands första större cyberangrepp för snart 20 år sedan har hotet bara ökat, och idag finns nya kraftfullare vapen i cyberrymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våren 2007 utbryter upplopp i Estlands huvudstad Tallinn. Det är rysktalande estländare som protesterar mot att ett sovjetiskt monument ska flyttas, men på nätet skrivs det att monumentet ska förstöras. Protesterna är våldsamma. En person dör. I det här kaoset får banker problem och folk kan inte ta ut pengar och inhemska mediers webbplatser slås ut. Världen har nu fått skåda en helt ny typ av krigföring. – Det var ett av de första exemplen på cyberkrigföring där det var en kampanj orkestrerad av den ryska staten där man ville skapa samhällsstörning och destabilisering med hjälp av olika cyberattacker, säger Sarah Backman, doktor i internationella relationer på Försvarshögskolan med fokus på cybersäkerhet och cyberkrigföring. Sedan den här våren i Tallinn för nästan 20 år sedan har Ryssland bara trappat upp sina angrepp i cyberrymden. Och trots att det faktiskt handlar om attacker, orkestrerade av den ryska staten så är Natos hållning att det inte samma sak som en väpnad attack. – Det är inte en enskild cyberattack eller enskild händelse som skulle kunna leda till att Natos artikel 5 aktiveras, säger Sarah Backman Gråzon Det som gör cyberkrig svårt är att mycket sker genom personer och grupper som bara indirekt kan knytas till ryska staten. – I Ryssland finns det kopplingar mellan den organiserade brottsligheten och staten. Det vet vi sen tidigare. Vid konflikter har ryska kriminella organisationer ställt upp och anfallit Rysslands motståndare, säger David Lindahl som är cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. De ryska hackergruppernas paradgren är så kallade lösensummeattacker där man tar sig in i system och krypterar allt, och enda sättet att få tillbaka kontrollen över sin IT-miljö är att betala en lösensumma. I Sverige har vi sett flera exempel på det här, där hackare antingen lyckats låsa, eller varit väldigt nära att lyckas låsa ett datorsystem. En kommun som drabbats är Kalmar. Där upptäcktes angreppet innan hackarna kunde låsa systemet. Men kommunen fick vara utan sina servrar i flera veckor. Så effekten blev nästan densamma, i alla falla i några veckor. – Vi har vår hemtjänst, den är sjukt viktig. De har inte tillgång till vilket schema och vilka adresser (brukarna, red.anm.) har, det är alltid i ett digitalt schema. Vi har inte information om vilka mediciner som är ordinerade på individnivå i vår omsorg, säger Anna Flink som är säkerhetschef på Kalmar kommun. Ryssland trappar upp Kalmar-exemplet visar att lösensummeattacker eller överbelastningsattacker kan få svåra konsekvenser indirekt. Men det finns en oroande trend att angreppen får en karaktär av rena sabotage. – En angripare som går in och försöker ta sönder industrin utan vinning, då har man ett annat fokus, säger David Lindahl, cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Ett sådant exempel inträffade 2014. Det som misstänks vara ryska hackare tog sig då in i datorsystemen vid den tyska jätten ThyssenKrupps stålverk i Duisburg. Inne i systemet stängde angriparna av kylvattnet till den stora masugnen och det slutade med att anläggningen drabbades av en omfattade brand. Och i Sverige skedde ett liknade angrepp förra året i ett värmeverk i Västsverige, men som stoppades. – Den som oroar mig personligen mest är värmeverk-fallet förra året. Därför att gå in och aktivt försöka ge sig på kritisk infrastruktur och industrier. Det har inte skett särskilt mycket här uppe tidigare. Det har varit angrepp mot industrier och liknande men det mesta som drabbats av tidigare har varit utpressning, säger David Lindahl. Mythos Tidigare i år kom nyheten att företaget Anthropic byggt ett AI-program som ska hitta och testa sårbarheter i mjukvara, men också helt på egen hand utnyttja de sårbarheterna. Programmet heter Claude Mythos och stället för att släppa det fritt på marknaden, valde Anthropic att bara släppa det till några särskilt utvalda företag som tex Google och Microsoft så att de kan laga sårbarheterna som Mythos hittade. Men i fel händer skulle det här kunna bli ett potent cybervapen. – Ju mer sofistikerad AI blir, desto mer kommer det att påverka de här dynamikerna och attacker kanske kommer bli alltmer automatiserade. Men samtidigt är det svårt att säga exakt vilken påverkan det här kommer få. I slutändan kan man kanske använda AI både för att skydda sig och att attackera, säger Sarah Backman på Försvarshögskolan. TEXT: Kalle Glas Medverkande Sarah Backman, doktor i internationella relationer på Försvarshögskolan med fokus på cybersäkerhet och cyberkrigföring. David Lindahl, cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. David Idermark, administrativ chef på Mörbylånga kommun. Anna Flink, säkerhetschef på Kalmar Kommun. Erik, chef på ett av dom här tre cyberförsvarsförbanden inom Försvarsmakten Ljudkällor: SR, BBC, CBS

Efter lång betänketid föll valet till slut på Frankrike när Sverige köper fyra fregatter till flottan, men den stora satsningen får kritik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De nya fregatterna kommer att tredubbla kapaciteten i det svenska luftvärnet och göra Sverige till en del av Natos luftförsvar i norra Europa. En motståndare kommer verkligen vilja prioritera att sänka eller oskadliggöra de här fartygen så snart som möjligt. Då blir de också väldigt svåra att skydda i Östersjön. Så ett krig i Östersjön är inte riktigt vad de är optimerade för, säger Hans Liwång som är professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan. En annan kritik gäller bemanningen. Det kommer behövas 500 personer bara för att bemanna alla fregatterna med en besättning men det optimala vore att ha dubbla besättningar om tio år när alla fartygen är i drift. Det kommer bli en stor utmaning att rekrytera så många människor och samtidigt ha besättning till de gamla Visbykorvetterna, tror många inom marinen. Medverkande Sylvia Dahlén, Programledare Claes Aronsson, Programledare Hans Liwång, Professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan och gästprofessor i marina system vid KTH. Kalle Glas, Producent

Podden Gräns kommer till Kalmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gräns förhandssänder ett avsnitt exklusivt för dig på Kalmar slott. Vi lyssnar tillsammans på avsnittet och efteråt kan du ställa frågor till programledare Claes Aronsson. Tid: 21 maj klockan 18. Biljetterna är gratis, men du måste mejla p4kalmar@sr .se och invänta bekräftelsemejl för att få din biljett.

Stridsfordon 90 överraskar gång på gång med att vara bättre än man trott. Men i framtiden behöver den 40 år gamla maskinen ytterligare ett ess i rockärmen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av 80-talet behövde svenska armén en ny typ av fordon för att kunna strida i väglöst land i norra Sverige där det antingen är meterdjup snö eller bottenlös myrmark. Man satte därför ihop en grupp som dammsög marknaden efter lämpliga fordon och testkörde dem både sommar och vinter i Arvidsjaur. Många märken kände sig kallade men ingen klarade kraven. Förutom ett. – Framkomlighetsmässigt var det ingenting som slog stridsfordon 90, säger Nils-Arvid Andersson, som arbetade i projektet redan på 80-talet. Stridsfordon 90, eller CV90 (combat vehicle 90) som den kallas internationellt togs fram av Örnsköldsviksföretaget Hägglunds och Söner. Efter flera år av tester och utveckling rullade det första stridsfordon 90 ut på svenska förband 1994. Nya breddgrader Men redan tio år senare kom stridsfordon 90 att testats i helt andra miljöer än vad den är byggd för. 2004 skickades stridsfordon 90 till Liberia. Det fanns en del tveksamheter om den vagnen skulle funka djungeln och den höga luftfuktigheten, men det funkade bättre än man tänkte. Och några år senare prövades den i Afghanistan med samma resultat. – Vi har väl egentligen lärt oss eller fått ett kvitto på att systemet fungerar också ypperligt utanför Sveriges gränser, på de breddgraderna som både Liberia och Afghanistan innebär, säger Magnus Swadding, på Markstridsskolan i Skövde. Idag utgör stridsfordon 90 ryggraden inom svenska armén från norr till söder. Men den har inte slutat att överraska. Sverige skänkte 2023 femtio av sina cirka femhundra vagnar till Ukraina. Och de har återkommande hyllats. Och det är framförallt en sak som soldaterna uppskattar. - Ja, de vagnarna som vi har skänkt, de har ett väldigt bra skydd. Det är till och med bättre än vad vi trodde att det var, säger Peter Öhman, projektledare för stridsfordon 90 på Försvarets materielverk, FMV. Hotet från drönare CV90 har genom åren utvecklats och det finns idag flera modeller och varianter. Totalt har den sålts i runt tvåtusen exemplar till omkring tio länder och ytterligare flera hundra är beställda. Men frågan är hur framtiden ser ut för en vapenplattform som snart har 40 år på nacken. Till exempel ser man i Ukraina att drönarna gjort att vagnen inte kan användas som det är tänkt. – Det jag blev mest förvånad över var att man skjuter indirekt eld med CV90. Man skjuter mot ett mål på sju kilometer, säger Nils-Arvid Andersson, arméstaben. Och ett annat tecken i tiden är att Estland som för ett år sedan gick ut med att de ville köpa CV90 nu hoppar av affären. Anledningen; man vill hellre lägga pengar på sitt drönarförsvar. Men Sverige och fler länder tror ändå på att stridsfordon 90 kommer kunna göra nytta på slagfältet, även i framtiden. För även om grundkonstruktionen är gammal så är den senaste modellen fylld med helt ny teknik och olika typer av sensorer som ska kunna upptäcka hot mycket snabbare. Men det viktigaste, den är också utvecklad för att kunna uppdateras med helt ny teknik som ännu inte finns, t.ex. AI. – Så det tror jag är en ganska kraftfull utvecklingspotential för de nya fordonen vi skaffar nu, säger Peter Öhman, FMV. TEXT: Josefine Owetz MEDVERKANDE Peter Öhman, projektledare stridsfordon på Försvarets materielverk. Nils-Arvid Andersson, Arméstaben, har tidigare arbetat med stridsfordon 90 på Försvarets materielverk i 30 år. Magnus Swadding, kompetensföreträdare stridsfordon 90 på Markstridsskolan. Programledare: Claes Aronsson och Josefine Owetz Producent: Kalle Glas Ljudkällor: SVT Nyheter, Ekot, Twitter/X, YouTube.

Det finns en stark oro för att vapen som används i kriget i Ukraina ska hamna hos kriminella i Sverige och andra länder när striderna upphör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det strömmar fortfarande in vapen till Sverige från forna Jugoslavien trots att det gått 25-30 år sedan de slutade strida där. Under året har det gjorts rekordbeslag av handgranater i Sverige till exempel. De här vapnen används av de kriminella gängen. Nu när det pågår ett nytt krig i Europa finns det en risk att vapen kommer smugglas från Ukraina på liknande sätt i framtiden. Särskilt de vapen som inte finns registrerade. – Jag vet ju att inledningsvis av den fullskaliga invasionen så bildades det ju en massa milisgrupper och dessa milisgrupper utrustades ganska snabbt för att kunna försvara sin stad eller sitt område, säger major Roger Djupsjö som arbetar med de svenska leveranserna av vapen till Ukraina. Ryska vapen Det är inte bara vapnen som västvärlden sänt till Ukraina som riskerar att hamna i fel händer. Det finns andra vapen som ligger ännu mer i farozonen. Ta till exempel alla hundratusentals vapen som ryska soldater blivit av med när de dödats. Många av de här vapnen har hamnat hos nya ägare och är ofta inte registrerade någonstans. – Det är de vapnen som är den stora utmaningen, säger Magnus Jacobson Silverryd som är senior expert på Folke Bernadotteakademin. Det har hänt många gånger förr Krigen i forna Jugoslavien är bara ett i raden av skräckexempel på hur det kan gå om vapen får flöda fritt i samhället utan att staten har någon kontroll. Gemensamt för de flesta fallen där det gått riktigt illa är att västvärlden först pumpat in en massa vapen i en stat som sedan har kollapsat. Irak, Afghanistan och Libyen är tre exempel. Även Ukraina har en historik av vapensmuggling efter Sovjetunionens fall då korruptionen var utbredd och det fanns gott om vapen kvar från den röda armén, men det finns en del som talar för att historien inte ska upprepa sig. Ukraina är en fungerande stat till skillnad från de länder som tidigare haft problem med vapenspridning. – Ukraina har inte kollapsat. Det finns mycket som Ukraina fortfarande kan göra själv, säger Pieter Wezeman som är senior forskare på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. Arbetet är redan igång Det pågår en massa projekt både internt i Ukraina för att förhindra att det blir som efter krigen i Jugoslavien. Många organisationer i Europa har tänkt på den här frågan från det att västvärlden började skicka vapen till Ukraina. – Så det här finns med på dagordningen på varenda möte där vi pratar vapen, säger Jesper Liedholm som är analytiker på Tullverket. Det pågår ett omfattande arbete i Ukraina med att på olika sätt få ordning på vapen-registrering och -lagstiftning och att få bukt med korruptionen. Om eller när kriget tar slut blir det viktigaste att skapa en trygghet i Ukraina så att människor vågar lita på att de klarar sig utan vapen. – En afrikansk kollega sa till mig för någon månad sedan att det gäller att avväpna människors sinnen. Där det finns ett behov av att skaffa sig ett vapen kommer folk att försöka hitta ett sådant, säger Magnus Jacobson Silverryd på Folke Bernadotteakademin. Claes Aronsson claes.aronsson@sverigesradio.se Medverkande: Major Roger Djupsjö, lärare Försvarshögskolan Magnus Jacobson Silverryd, senior expert Folke Bernadotteakademin Jesper Liedholm, analytiker Tullverket Pieter Wezeman, senior forskare Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. Claes Aronsson, programledare Sylvia Dahlén, programledare Kalle Glas, producent Ljudkällor: SR, Netflix, Tucker Carlson Network, France24, TV4, Forbes

När robotarna viner i Mellanöstern blir det tydligt vilken maktfaktor det är att kontrollera oljan. Och Sverige tvingas göra den största tappningen av olja någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oroligheterna i Iran gör att det så viktiga Hormuzsundet blir en bricka i spelet, där en femtedel av av all olja och gas passerar. Nu har sundet varit stängt i snart två månader vilket påverkat priset på olja markant, som i förlängningen kan påverka världsekonomin. För att försöka mildra det skenande oljepriset har Internationella Energirådet nu öppnat upp reserverna och låter olja flöda ut på marknaden. Det här kallas för lageravtappning och det har gjorts fem gånger tidigare, men den här gången sticker ändå ut. – IEA gick ut med att man ville göra en större lagertappning, den största som har gjorts genom historien. Man vill lagertappa 400 miljoner fat av de 1,8 miljarderna, säger David Sällh som arbetar med beredskapsfrågor på branschorganisationen Drivkraft Sverige. Beredskapsoljelagret, som är gemensamt för de 32 medlemsländerna, är en följd av 1970-talens oljekriser då ransoneringar tvingades göras och varmvattnet stängdes tidvis av. Idag är vi inte lika beroende av olja från Mellanöstern eftersom vi mestadels köper olja från Nordsjön, och våra hus värms upp med annat än olja. Det i kombination med oljereserven gör att vi har bättre förutsättningar vid denna oljekris. Men vissa drivmedel börjar det bli ont om, som till exempel flygplansbränsle och diesel. – Det vi har identifierat är att flygfotogenet, det vanligaste flygbränslet, kan man säga, är det som är störst risk för brist i nuläget. Det beror dels på att vi har en relativt liten flygfotogenproduktion i Sverige och i EU, sett till vår totala användning, säger Rebecka Bergholtz, analytiker på Energimyndigheten. Men om situationen i Mellanöstern skulle eskalera kan de åtgärder vi byggt upp ändå visa sig otillräckliga. – Att man börjar återigen bomba olika typer av anläggningar, det är det absolut värsta. Och att man börjar sikta in sig på de här olika fartygen som ligger där. För då tappar vi ytterligare fartygskapacitet, vi tappar produktionskapacitet och det kommer ta lång tid att läka globalt, säger David Sällh. TEXT: Sylvia Dahlén MEDVERKANDE: Rebecka Bergholtz, analytiker på avdelningen för energiberedskap på Energimyndigheten. David Sällh, ansvarig för trygghetsfrågor på branschorganisationen Drivkraft Sverige. Sylvia Dahlén och Claes Aronsson, programledare. Kalle Glas, producent.

Alexander Lindström arbetade 1.5 halvt år som sjukvårdare i Ukrainas armé. Han konstaterar att svensk sjukvård inte är redo för kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Strax efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina lämnar Alexander Lindström Sverige och den officersutbildning han påbörjat. Han tar i stället anställning som frivillig sjukvårdare och ska under sina 1,5 år i landet ha vårdat över 300 soldater vid fronten. – Jag har ju övat hela mitt vuxna liv nästan – på att försvara Sverige, försvara demokratin. Att under en blågul flagg strida mot ett ryskt försök att begränsa demokratin. Det är det jag är i Försvarsmakten för att göra. Det är inget jobb där man tjänar pengar, det är inte jättebra framtidsutsikter, men jag tror på det – och det var det jag såg hända i Ukraina, säger Alexander Lindström om varför han sökte sig dit. Under sin tid där hann han arbeta både under offensiverna i Charkiv och Zaporizjzja, men också vid striderna i Bachmut – ett slag som beskrivits som det blodigaste sedan andra världskriget. – Det var så mycket drönare, det var så mycket artilleri och det var ständiga ryska angrepp till fots. Det var otroligt svårt, för rörligheten begränsades så mycket att skadade blev kvar väldigt länge på skadeplatser, säger han. Att vårda skadade i fält är alltid utmanande, och det blev inte lättare av den ständiga bristen på sjukvårdsmaterial. Alexanders sjukvårdsenhet, som bestod av fyra personer, stödde en bataljon med runt tusen stridande soldater. Under den ukrainska motoffensiven i Zaporizjzja hade de sju doser smärtstillande läkemedel i sina förråd. Att behöva vårda sårade soldater utan smärtlindring är otrevliga minnen i dag. Han minns särskilt ett fall där en soldat skadats i låret. – Man kunde få ner tre knytnävar i hans lårmuskel, och där satt jag och funderade: Har vi råd att ge honom en dos smärtlindring? Ja, en dos kan vi acceptera. Men hans smärta och lidandet som han fick gå igenom – bara för att vi inte hade rätt resurser – det är sådant man kommer ihåg, när det inte riktigt gick som det skulle, säger han. Men utöver att ge vård under knappa och spartanska förhållanden var Alexander och hans sjukvårdskollegor ständigt utsatta för ryska attacker. Trots att det strider mot krigets lagar såg Ryssland dem som prioriterade mål. – Det är för att det har en väldigt stor effekt på förbanden som slåss. En skyttesoldat kan ta väldigt stora risker om han har förtroende för sin organisation. Men sekunden han vet att kedjan bakåt är bruten – den dagen han hör att förbandsplatsen inte finns längre, eller att sjukvårdstransporten har sprängts – då börjar han tveka. När någon då säger åt honom att storma, att gå framåt och ta en otrolig risk, då tänker han efter för första gången. Då kanske han inte tar det steget, eller så gör han det mindre entusiastiskt. Därför var vi prioriterade mål. Det drog ner stridsmoralen på vår sida när vi förlorade sjukvårdare. Att Ryssland så flagrant bryter mot krigets lagar innebär att Sverige måste tänka om kring hur man vårdar skadade i krig. – Förut har vi i Sverige övat på att ställa upp sjukvården på en stor öppen äng, med ett stort rött kors på uppblåsbara tält. Jättebra, så att fienden inte råkar skjuta på oss. Men nu vill fienden skjuta på oss. Då måste man göra helt tvärtom. Man måste gömma sig, man måste gräva ner sig. Man kan inte samla skadade på en plats – för då kommer de att skjuta, bara för att slå ut dig, säger Alexander. TEXT: Kalle Glas

Därför är vissa människor lättare att värva som spioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det pågår en ständig kamp mellan underrättelsetjänster att värva spioner och komma åt motståndarens hemligheter, och sen kriget i Ukraina bröt ut har det behovet ökat. Men hur värvas en agent? Finns det särskilda personlighetsdrag en underrättelseofficer letar efter i jakten på spioner? Och vad är egentligen skillnaden mellan en spion, agent och underrättelseofficer? Gräns kör live på poddfest om spioner. Medverkande: Carolina Angelis, Säkerhetsexpert och före detta underrättelseofficer på MUST och FRA. Elina Elveborg Lindskog, Analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Anna Lioufas. Analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Programledare: Claes Aronsson & Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas

Ukraina har gått på offensiven, men omvärldsläget med krig i Iran och bråkiga EU-länder riskerar att kasta grus i den Ukrainas krigsmaskineriet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De flesta som följer kriget i Ukraina har väntat på en rysk våroffensiv, men i stället är det Ukraina som har tagit initiativet. I slutet av januari gick de till motanfall och lyckades bryta igenom de ryska ställningarna på flera frontavsnitt. Det är första gången på två och ett halvt år som Ukraina tar mer terräng än de förlorar. – Till exempel har man lyckats ta sig in i de här så kallade dödszonerna, alltså de områdena längs fronten som helt domineras av drönare och där det nästan är omöjligt för trupp eller fordon att ta sig in i eller förflytta sig, säger Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti. En förklaring till framgångarna är att Elon Musk har beslutat att stänga ner sitt satellitsystem Starlink på den ryska sidan. Ryssarna kan helt enkelt inte i samma utsträckning se vad som händer ute på slagfältet när de inte har någon internetuppkoppling. Det har Ukraina utnyttjat. – Det systemet gör att man kan agera mycket snabbare än vad motståndaren kan. Det är det som ger framgång på slagfältet, säger Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Iran–kriget hotar framgångarna Men det finns mörka moln på himlen för Ukraina. USA:s och Israels attack mot Iran har lett till åtminstone två positiva saker för Ryssland. Det första är att priset på olja har skjutit i höjden. Det innebär att den ryska statskassan varje dag ökar med över en miljard kronor. Ett annat stort problem till följd av kriget i Iran är att det riskerar att bli brist på luftvärnsrobotar när USA, Israel och gulfstaterna ska skydda sig mot iranska motattacker. Och det här är vapen som Ukraina desperat behöver. – Det kommer att bli ett stort problem de kommande månaderna, alltså Ukrainas förmåga att skjuta ner kryssningsrobotar och luftvärnsrobotar, eftersom det produceras väldigt få avancerade luftvärnsrobotar. Så det är också en stor vinst för Moskva, säger Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring och forskare vid Försvarshögskolan. TEXT: Kalle Glas MEDVERKANDE: Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring vid Försvarshögskolan Johan Huovinen, Överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan Lubna El-Shanti, Ukraina korrespondent för Sveriges Radio. Programledare: Claes Aronsson & Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas Tekniker: Mats Jonsson

När Sverige skickade militär till Grönland tonades anledningen ner, men den Svenska närvaron kan varit för att skydda mot ett amerikanskt angrepp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I början av januari och USA har precis attackerat Venezuela, presidenten avsätts. När Donald Trump väljer att prata om Grönland dagen efter attacken bedöms läget vara superfarligt, säger en källa inom danska säkerhetstjänst till Danmarks Radio. Senare under januari skickar Danmark och flera andra länder personal från Försvarsmakten till Grönland. Danmarks Radio har pratat med en rad centralt placerade källor från flera länder som uppger att danska soldater gjorde sig redo för strid mot USA. Även Sverige skickade skickade militär personal till Grönland i januari, som beskrev det som förberedelser inför en övning. Men i själva verket kan det varit det för att skydda ön mot ett amerikanskt angrepp. – De är verkligen uppseendeväckande, måste man säga. Danmark känner sig så. så hotat av ett amerikanskt angrepp så [00:30] att man förbereder sig för väpnat motstånd mot ett sådant. Det är ingenting som någon hade trott på innan den nuvarande Trumpadministrationens tillträde, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och lektor i säkerhetspolitik och strategi. Danmarks Radio beskriver hur danska soldater tillsammans med militärer från Sverige och flera andra Natoländer gjorde sig redo för strid mot allierade USA. – Det är det som blodpåsarna berättar. Men man hade också med sig sprängmedel för att kunna sabotera flygfält och göra dem obrukbara för amerikanare. De nya uppgifterna från DR förstärker bilden av att Grönlandskrisen är det värsta som Nato varit med om. – En framstående dansk Nato -forskare och krigsvetare beskrev läget som att Nato ligger på intensiven. MEDVERKANDE: Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och lektor i säkerhetspolitik och strategi. Sylvia Dahlén och Claes Aronsson, programledare. Kalle Glas, producent.

De senaste veckorna har Sverige och andra länder med kust i norra Europa gått från ord till handling för att stoppa den ryska skuggflottan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den ryska skuggflottan växte sig stark 2023 efter det att EU och G7 satt ett tak för hur mycket Ryssland fick ta betalt för oljan som exporteras sjövägen. För att kunna fortsätta att sälja olja till det högre världsmarknadspriset bytte Ryssland ut alla sina oljefartyg mot andra som var registrerade utomlands. – Ja, man har ju helt enkelt dammsugit marknaden efter äldre tankfartyg som olika rederier runtomkring har varit intresserade av att tjäna pengar på att sälja till Ryssland, säger Torbjörn Becker som är chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm. Klirr i kassan för Ryssland I dag består skuggflottan av ungefär 1 200 äldre fartyg som ofta är dåligt försäkrade och inte särskilt sjödugliga. De är helt enkelt tickande miljöbomber i den känsliga Östersjön, men det finns flera anledningar till att skuggflottan är ett problem. Ett annat är att den gör det möjligt för Ryssland att fortsätta att tjäna stora pengar på oljeexporten. Oljan står för åtminstone en tredjedel av den ryska statsbudgeten och är huvudskälet till att den ryska regimen kan fortsätta sitt anfallskrig mot Ukraina. – Det är väldigt viktigt att förstå att för Ukraina spelar det roll om Ryssland har råd att köpa hundra raketer eller drönare från Kina, Iran eller andra länder, eller femtio, säger Becker. Hårdare tag mot skuggflottan Skuggflottan har länge kunnat jobba ganska ostört men under det senaste året har EU börjat införa sanktioner mot fartygen. Ungefär halva skuggflottan har sanktioner mot sig, vilket gör att de får det svårare att få service och hjälp med annat, men det här räcker inte för att slå ut skuggflottan. – Jag tror inte man ska prata så mycket om nya sanktioner hit och dit utan i stället fundera på hur de som finns ska realiseras och omsättas, säger Linus Fast som forskar på sjösystem på Totalförsvarets Forskningsinstitut. Det verkar som att flera länder runt Östersjön och Nordsjön nu börjat göra just det. Häromveckan bordade belgisk militär med hjälp från Frankrike ett fartyg som hade falska flagg från Guinea men med kopplingar till Ryssland. Några dagar senare bordade Kustbevakningen och polisens insatsstyrka ett fartyg utanför Trelleborg. Även det med falsk flagg, vilket är ett brott mot havsrätten som annars ger fartyg med utländsk flagg stora friheter. Den här offensiven mot skuggflottan som vi sett under den senaste tiden kan också leda till att spänningarna på Östersjön ökar. Hör mer om det i det här avsnittet av Gräns. UPPDATERING: I en tidigare version lät det som att om Sverige införde regler för dubbelskrov så skulle man kunna förbjuda gamla fartyg att verka i Östersjön. Vi har nu förtydligat det partiet. Det som syftades på är att om Sverige och andra länder införde liknade regler som regeln om dubbelskrov, så skulle det få stor effekt. Claes Aronsson claes.aronsson@sr.se Ljudkällor: SR, SVT Medverkande: Torbjörn Becker, Chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm Linus Fast, Forskare i sjösystem på Totalförsvarets Forskningsinstitut Lena Lindgren Schelin, Generaldirektör Kustbevakningen Kalle Isaksson, Vakthavande befäl på Kustbevakningen Claes Aronsson, Programledare Sylvia Dahlén, Programledare Kalle Glas, Producent

Kemiska vapen är förbjudna – trots det använder Ryssland det i stor skala i Ukraina och nu gör sig Sverige redo för att möta hotet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan åtminstone 2024 har Ryssland på ett systematiskt sätt använt kemiska vapen för att slå ut ukrainska soldater. – Ukraina har ju rapporterat in ungefär 15 000 fall där det bekräftats att kemikalier används i krigföringen. Det är ju tillbaka på slagfältet i stor skala och på daglig basis, säger Rikard Norlin, expert på kemiska vapen vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Den oberoende organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, har inte kunnat arbeta på plats i Ukraina i den utsträckning som skulle ha behövts på grund av faran, men vid tre tillfällen har man kunnat ta prover och bekräftat användningen av tårgasen CS. Soldater utan skyddsmask tvingas upp ur sina värn ut i den öppna terrängen där de är oskyddade mot drönare, artilleri och kulor. – Alla normalt funtade människor flyr därifrån eller ger sig. Det blir en instinkt att bara slippa smärtan och obehaget, säger Norlin. Tårgas är inte dödligt, men konsekvensen kan ändå bli döden. Tårgas är också förbjudet att använda i krig enligt kemvapenkonventionen, CWC, som Ryssland har ratificerat. Dödliga stridsgaser Det finns många vittnesmål från ukrainska soldater om att de utsätts för annat än bara tårgas. – Det har eskalerat med gasattacker av stridsgas – inte tårgas, utan riktig stridsgas, säger Christer, som är svensk frivillig soldat i Ukraina. Han har varit hemma i Sverige i vinter och fyllt på med materiel som efterfrågas vid fronten. Där har skyddsmasker blivit ett måste. Vad det är för typ av kemisk gas har inte bekräftats, men att något använts vittnar inte minst döda soldater om. – Det är soldater som inte har skottskador eller den typen av trauma. Men de verkar ha dött av någon form av förgiftning. Ukraina kan dock inte med enkla medel vid fronten bestämma vad det är de har avlidit av, säger Rikard Norlin. Flera underrättelsetjänster har offentligt sagt att ämnet klorpikrin använts av Ryssland i Ukraina. Det är att likna vid tårgas, men med skillnaden att den dödar. – Vid låga doser är den väldigt irriterande i luftvägarna, och ju högre dos du får, desto sämre kommer du att må – och till slut är den också dödlig. Det krävs inte superhöga doser för att den ska bli dödlig, säger Per-Anders Enquist vid Försvarsmaktens CBRN-enhet vid Totalförsvarets skyddscentrum. Att Ryssland eskalerar användningen av kemiska vapen i Ukraina borde inte förvåna någon med tanke på landets historik. Ryssland hade tidigare en av världens största arsenaler av kemiska vapen, uppskattningsvis 40 000 ton. Det sista ur den arsenalen ska ha destruerats så sent som 2017, enligt kraven i konventionen mot kemiska vapen som ratificerades 1997. – Enligt kemvapenkonventionen skulle de ha förstört allt det där, men det är tydligt att det finns kvar. Det såg vi med Navalnyj och Skripal. Det finns saker kvar där, säger Enquist. Sverige rustar Det finns många tillfällen då kemiska vapen använts och där civila drabbats. – Händelserna i Irak, i Halabja, var nog några av de värsta gasattackerna som har skett. Över 5 000 civila strök med, säger idéhistorikern Peter Bennesved vid FOI. Och Sveriges civila försvar har börjat förbereda sig på kemiska attacker. Idag finns tillverkning av skyddsmasker i bland annat Kristianstad och Ystad. Ministern för civilt försvar, Carl-Oscar Bolin, presenterade vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen tidigare i år att Myndigheten för civilt försvar köpt in 20 000 skyddsmasker. Förutom inköp av masker hölls förra året en stor övning i Holmsunds hamn utanför Umeå. Scenariot: Ryssland har spridit ut en farlig och frätande syra. Just valet av hamn var ingen slump. – Man får ju titta på vad Sverige har för uppgift och hur en motståndare skulle vilja göra det svårare för oss att utföra den. Sveriges roll i Nato-samarbetet om det blir krig är att fungera som logistisk hubb och skydda transporter till och från andra länder där striderna med större sannolikhet kommer att stå. Därför kommer prioriterade mål i Sverige vara transportinfrastruktur. Och då är kemiska vapen effektiva. – Om någon går och sprejar med en parfymflaska som innehåller något supergiftigt är det ett hot man inte vet omfattningen av i första läget. Resurserna som kopplas på kan bli väldigt dyra för samhället. Återigen: det finns en krigsekonomi bakom också, säger Per-Anders Enquist vid Totalförsvarets skyddscentrum TEXT: Kalle Glas Medverkande: Per-Anders Enquist, kemiskt expert vid Totalförsvarets skyddscentrum Rikard Norlin, kemi expert vid Totalförsvarets Forskningsinstitut Peter Bennesved, idéhistoriker vid Totalförsvarets Forskningsinstitut ”Christer”, Svensk frivilligsoldat i Ukraina Programledare: Claes Aronsson & Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas Ljudkällor: SR, SVT

Många trodde tiden med stora krigsfartyg på Östersjön var över - men svenska marinen nya uppdrag innebär att fregatterna behöver göra comeback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige har bestämt sig för att köpa fyra fregatter – en fartygstyp som är cirka 40–50 meter längre än marinens största fartyg i dag. Förklaringen är marinens nya uppdrag inom Nato-samarbetet. – Med ett större fartyg, en större besättning och större bränsletankar går det att hålla sig till sjöss betydligt längre och över större ytor, säger kommendör Marko Petkovic, marinens operationschef. Historiskt har marinens roll i det svenska försvaret framför allt handlat om att möta en invasionsflotta längre ut till havs. Taktiken kallades ”hindra–möta–slå” och var tänkt att ge armén tid att mobilisera. Att ligga ute länge på Östersjön eller kunna operera på större hav var inte prioriterat. Men det är det nu. Med Sveriges inträde i Nato har fokus i högre grad hamnat på att skydda transporter. – Vi ska se till att både armén kommer dit den ska för sin strid, men också att skydda sjötrafiken så att de civila samhällena i Baltikum och Finland kan överleva, säger marinchefen Johan Norlén. Den flotta Sverige har i dag är inte anpassad för det nya uppdraget. Förutom att beställa nya fregatter ska flottans fem korvetter uppgraderas med bättre luftförsvar. Men det innebär att flottans förmåga kommer att vara sämre under en period. – I vissa fall diskuterar vi detta med våra allierade och ser om vi kan få stöd och stöttning av dem vid de tillfällen när vi kanske har lägre tillgänglighet, säger Norlén. TEXT: Kalle Glas MEDVERKANDE: Konteramiral Johan Norlén, Sveriges marinchef. Kommendör Marko Petkovic, marinens operationschef. Viceamiral, Jan Törnqvist, pensioner och tidigare marinchef. Programledare: Claes Aronsson och Josefine Owetz Tekniker: Mats Jonsson Producent: Kalle Glas LJUDKÄLLOR: SVT, SR, FM

Senaste 10 åren har terrorister i Sverige bytt skepnad. Borta är de ideologiskt drivna våldsverkarna och istället ser Säpo allt yngre gärningsmän. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Personer som är beredda att begå terroristhandlingar blir allt yngre. Och kriminella gäng har överträffat terrororganisationer som IS i rekryteringen. Detta enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, som i dag släpper sin helårsbedömning. ”Pengarna är kanske viktigare för att få status eller legitimitet. Att det är här och nu som gäller, de snabba kolhydraterna, snarare än livet efter detta och vad man ska göra för att komma till himlen”, säger Ahn-Za Hagström på NCT. Text: Sylvia Dahlén Medverkande: AHN-ZA Hagström är chef på Nationellt Centrum för Terrorhotbedömning. Fredrik Hallström är operativ chef för Säkerhetspolisen. Marco Nilsson är professor i Globala Studier vid Högskolan i Jönköping Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas

Det pågår en duell mellan Sverige och USA om att få sälja stridsflygplan till Kanada. Det självklara valet borde vara USA – men inte längre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter en flera år lång process bestämde Kanada 2022 att landets nya stridsflygplan skulle bli amerikanska F‑35 från tillverkaren Lockheed Martin. På förlorarsidan stod svenska Saab med sitt JAS Gripen, som gick miste om en affär värd runt 250 miljarder kronor. Sedan dess har Trump inlett ett handelskrig mot grannen i norr med höga importtullar, vilket slår hårt mot den kanadensiska ekonomin som är tätt sammanflätad med den amerikanska. – Det är tre fjärdedelar av Kanadas export som går till den amerikanska marknaden, säger Christophe Premat, föreståndare för Centrum för Kanadastudier vid Stockholms universitet. Trump har också en fientlig ton mot Kanada och har antytt att grannlandet borde ingå i USA om de vill slippa tullarna. Ett av motdragen från Kanada blev därför att göra en översyn av det tidigare beslutet att köpa amerikanska stridsflygplan. Det här har öppnat upp för Saabs JAS Gripen‑E. – Saabs nackdel har blivit en enorm fördel. Nu utvärderar länder sin försvarsmateriel baserat på hur bra respektive produkt är, och dessutom är det en fantastisk fördel att vara ett land som Sverige, som är pålitligt och aldrig skulle göra ett annat land förnär, säger Elisabeth Braw, seniorforskare vid tankesmedjan Atlantic Council där hon bland annat följer svensk vapenexport. Kill switch Men det handlar inte bara om politik. Det finns en oro i flera länder som köpt F‑35‑plan att USA i framtiden kan göra deras stridsflygsflotta i princip obrukbar. Det har till och med talats om att det finns en inprogrammerad avstängningsknapp i F‑35 som USA kan använda mot länder som trilskas. Men riktigt så illa verkar det inte vara. – The problem of having something like a kill switch that's remotely operated is that it creates a very big attack surface for a cyber attack… what if an adversary gets access to the kill switch? So I think that's a major objection to the idea that such a thing exists, säger Bill Sweetman, amerikansk analytiker med fokus på stridsflyg. Men det finns andra sätt USA kan göra F‑35 i princip obrukbara. Bill Sweetman – The critical software that allows the aircraft to identify threats and develop tactics and navigate accordingly, that critical software is only updated in a lab in Florida that is under US control. Det här beroendet har alltid funnits och oroat länder som köpt F‑35. Men det har ändå accepterats. Fast oron för Trump och vad som händer efter honom gör att allt fler röster nu hörs om att välja andra plan. Skulle Kanada riva kontraktet med Lockheed Martin och i stället välja Gripen kommer det beslutet att sända chockvågor över världen. – När man köper ett stridsflyg är det på riktigt ett strategiskt val som har återverkningar decennier efteråt. Det skulle verkligen vara ett blytungt strategiskt val och en stor kursändring som Kanada skulle göra i så fall, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på avdelningen för försvarsteknik vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Gripen-E vs F-35 JAS Gripens fördel är att beroendet av USA minskar. Men F‑35‑förespråkarna säger att det är värt att behålla beroendet eftersom Gripen är ett sämre plan. Och nyligen fick de vatten på sin kvarn. I november publicerades en hemlig rapport som läckt till media, och den visade att F‑35 sopade mattan med Gripen när det kanadensiska flygvapnet utvärderade planen 2021. Men när experter i sin tur granskar rapporten ser den märklig ut. – Med risk för att framstå som en dålig förlorare från svensk sida, så var det ett lite mystiskt testresultat, säger Andreas Hörnedal på FOI. En sak som stack ut var att Gripen‑E fick låga poäng när det gäller förmågan att uppdateras med ny mjukvara över tid och att man inte är bunden till Saabs egenutvecklade programvara. – Gripen‑E:s största fördel är just att den är förberedd för att kunna göra uppgraderingar enkelt. F‑35 är gjord för att kunna uppgraderas också, men det man har sett hittills är att uppgraderingar i regel blir ganska dyra, säger Hörnedal. En annan märklig sak med rapporten är att den över huvud taget blev offentlig, i och med att den är topphemlig. – It was a deliberate move to sabotage any plan to acquire the Gripen. I think there's no other way to put it, säger Bill Sweetman. Saabs chanser F‑35‑förespråkarna är beredda att ta till oschyssta metoder. Men Sverige lägger sig inte heller platt. I höstas reste en stor delegation med kungen i spetsen till Kanada och besökte bland annat den kanadensiska flygplanstillverkaren Bombardiers fabrik. Och vice statsminister Ebba Busch (KD) lyfte i tv fram Gripens alla fördelar, men också alla jobb det skulle skapa i Kanada. Det här oblyga sättet att marknadsföra vapen utomlands är helt nytt, menar Elisabeth Braw vid tankesmedjan Atlantic Council: – Det har skett ett, tycker jag, väldigt märkbart skifte inom Sveriges tillvägagångssätt. Om det funkar återstår att se. Ännu pågår inga formella förhandlingar mellan Kanada och Saab, men kanadensiska myndigheter har bett Saab svara på en del frågor. Och vid sidan av F‑35 verkar det inte finnas något annat alternativ än Saabs. – I Kanada talas det idag mer om JAS Gripen än under större delen av 2010‑talet, och Gripen nämns som det mest realistiska europeiska alternativet. Det är bra nyheter för Sverige, skulle jag säga, säger professor Christophe Premat vid Centrum för Kanadastudier på Stockholms universitet. TEXT: KALLE GLAS Medverkande Elisabeth Braw, seniorforskare vid tankesmedjan Atlantic Council Bill Sweetman, analytiker med fokus på stridsflyg Christophe Premat, professor och föreståndare på Centrum för Kanadastudier vid Stockholms Universitet Andreas Hörnedal, forskningsledare på avdelningen för försvarsteknik på Totalförsvarets forskningsinstitut Claes Aronsson och Sylvia Dahlén, programledare Kalle Glas, producent Ljudkällor: CBC, CTV, CNBC, CNN

Militära säkerhetsfrågor dominerar idag den allmänna debatten, samtidigt är det få utanför Försvarsmakten som förstår det militära språket fullt ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad betyder egentligen, brigad, artilleripjäs och operation ostbåge? När militärer pratar kan det antingen vara jättetydligt med vad som menas – men lika ofta kan det vara rena grekiskan. Och om allmänheten inte förstår vad militärer säger så är det ett problem när försvarsfrågor tar en allt större plats i våra liv. – Vi har ju varit väldigt, väldigt, väldigt dåliga på att kommunicera och ha den här folkförankringen i synnerhet efter att vi gjorde den här pausen på värnplikten, säger Joakim Paasikivi som kanske är den expert som hörs mest i olika försvars frågor. Det militära språket måste vara rakt och tydligt - en order får inte missförstås. Men det har också gjort språket exkluderande. – I möjligaste mån när vi skriver våra texter ska de vara begripligt. Sen kommer vi till en gräns när vissa begrepp inte går att översätta till något annat. Det går till exempel inte att ersätta ordet brigad med jättestor byggkloss av människor. För det blir bara infantilt, säger Arméns kommunikationschef Dag Enander. Uppdatering: Vi sa felaktigt att staten bekostar hemtjänst och förskola, rätt är kommunerna. Medverkar Dag Enander, arméns kommunikationschef Joakim Paasikivi, flitigt förekommande expert i medier David Carlqvist, reservofficer och tidigare journalist på Sveriges Radio Programledare Josefine Owetz och Claes Aronsson Producent Kalle Glas

Sverige skickar militärer till Grönland - men frågan är vilket land som det största hotet kommer från. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige och åtminstone ytterligare sex Natoländer ska hjälpa Danmark att planera för en stor serie av övningar på Grönland som ska hållas i år - Operation Arctic Endurance. Under en middag i Sälen höll statsministern och överbefälhavaren ett hastigt möte. Än så länge verkar det här inte vara tillräckligt för att Trump-administrationen ska dra tillbaka hotet om att ta över Grönland. För att lugna den amerikanska presidenten kan det det behövas ett ännu större engagemang från Sverige och andra Natoländer för att stärka säkerheten i hela Arktisområdet. ”Exakt vilka förband vi skulle kunna delta med kan inte jag svara på just nu idag. Men vi har ju både flyg och marin och markförband som kan delta”, säger chefen för operationsledningen på Försvarsmakten Ewa Skoog Haslum. Medverkande Ewa Skoog Haslum, chef för Försvarsmaktens operationsledning Niklas Granholm, Forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut Programledare Claes Aronsson och Sylvia Dahlén Producent Kalle Glas Ljudkällor. SVT, SR, Bloomberg, Riksdagen

Allt fler länder dammar av sina kärnvapenarsenaler och det pratas till och med om provsprängningar igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten 2025 nämnde president Donald Trump att USA borde testa sina kärnvapen igen. Många undrar exakt vad han menade - vissa tolkade det som att han pratade om provsprängningar. Ryssland och president Putin svarade med att de också skulle börja testa sina kärnvapen. – Man ska se det som ett mer allmänt spel där både USA och Ryssland försöker känna vart den andra är på väg, säger Karl Sörenson som är forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Det framstår som att Trump satte snöbollen i rörelse, men det är nog mer sant att han bara reagerade på Rysslands kärnvapenupprustning som pågått en tid. Ryska kärnvapentester Ryssland har testat nya vapensystem som kan bära kärnvapenstridsspetsar. Det ena är långdistansroboten Burevestnik, som drivs av en kärnreaktor och därmed har en enorm räckvidd. Det andra exemplet på att ryssarna testar sin kärnvapenförmåga handlar om den obemannade ubåten Poseidon som kan bestyckas med en kärnvapenstridsspets. – Ryssland har flyttat fram positionerna enormt och det är en väldigt omfattande kärnvapensignalering som de har ägnat sig åt, säger Sörenson. Kinas kärnvapen ökar Att Donald Trump pratar om att testa USA:s kärnvapen handlar inte bara om Ryssland. Även Kina har i skuggan av de två stora kärnvapenmakterna sakta men säkert rustat upp och skaffat fler kärnvapenstridsspetsar. – Då kan man fråga sig: Varför spelar storleken på de här arsenalerna så stor roll? Det har att göra med vilken typ av strategi ett land med kärnvapen har valt att använda, säger Sörenson. En strategi är att använda kärnvapnen för att slå ut motståndarens kärnvapenarsenal och konventionella vapensystem. Det är den doktrinen som Ryssland och USA använder. I den den andra strategin är syftet med kärnvapnen att kunna hota med vedergällning om man själv blir attackerad. Den här doktrinen har Storbritannien och Frankrike, och fram tills nyligen Kina som nu ser ut att byta strategi. – De förväntas nu gå upp och kanske lägga sig i paritet med USA och det skapar problem för USA. Hur ska de hantera det? Ska de dubbla sin arsenal? Det kanske inte behövs, men de kommer nog sannolikt behöva göra nån typ av upprustning, säger Sörenson. Brutna kärnvapenavtal Under 90- och 00-talet rustade världens kärnvapenmakter ner. Ett av de viktigare avtalen om nedrustning kallas för Nya start-avtalet där USA och Ryssland lovade att begränsa storleken på sina arsenaler. Det avtalet löper ut i februari 2026 och det är oklart om det kommer förlängas. Ett annat oroväckande tecken i tiden är att det avtal som förbjuder provsprängningar av kärnvapen, provstoppsavtalet CTBT, inte ratificeras av tillräckligt många nationer. – Det återstår nio länder som ska göra det, däribland USA, Kina och Ryssland. Ryssland hade ratificerat, men de drog tillbaka sin ratificering 2023, säger Anders Ringbom på FOI. TEXT: Kalle Glas Medverkande: Karl Sörenson, forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet Totalförsvarets forskningsinstitut Anders Ringbom, forskningschef på FOI på enheten för kärnvapendetektion. Maria Gussarsson docent i militärhistoria på Försvarshögskolan. Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas Research och manus: Jimmy Halvarsson

Krig tar slut och det finns saker som talar för att det ryska anfallskriget mot Ukraina kan nå sitt slut under 2026, men då behövs en förändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fredsförhandlingarna går till viss del framåt men det behöver inte vara detsamma som att vara nära. För det finns en det finns en mycket svår fråga kvar att lösa. Mellanårsvalet i USA 2026 kan dessutom starkt påverka den amerikanska utrikespolitiken och relationen med Europa och Ukraina. Allt är inte mörkt, det finns ljusglimtar inför det nya året för Ukraina och Europa. Medverkande Fredrik Wesslau, forskare vid Utrikespolitiska institutet Joakim Paasikivi, geopolitisk rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling Claes Aronsson, Programledare Sylvia Dahlén, Programledare Ljudkällor: Sveriges Radio, Firstpost, GB News, C-SPAN, SVT

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap försvinner, och ersätts med den helt nya Myndigheten för civilt försvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid årsskiftet försvinner MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och ersätts av den nya Myndigheten för civilt försvar. Den nya myndigheten kommer att fokusera mer på krig än kris, säger Mikael Frisell som idag är generaldirektör på MSB. – Vi måste hela tiden i allt vi gör förbereda oss för det värsta scenariot, där det kan bli de mest omfattande konsekvenserna i samhället. Klarar vi av det, kommer vi också klara av fredstida kriser, och att det är en antagonism bakom som vill oss illa. Det är ju skillnaden mot en kris. Den nya Myndigheten för civilt försvar kommer också få ett tydligare uppdrag och mandat att leda upprustningen av den civila delen av Totalförsvaret. En uppgift som redan i höstas handlade om att bygga upp beredskapslager igen. – Nu är det ju fokus på livsmedel, och det är fokus på sjukvårdsmateriel, läkemedel och även drivmedel, säger Frisell. Redan under hösten har MSB köpt spannmål att lagra, men enligt Frisell ska det inte byggas upp stora lager som under kalla kriget. Fokus ska istället inriktas mot att bygga beredskap tillsammans med bland annat näringslivet. – Jag brukar ibland säga att vi borde ha ”torrmjölksmodellen” och med det menar jag att om vi lagrar mjölk så finns det ju en hållbarhetstid, men lagrar vi vatten och pulver och häller ihop det till mjölk när vi behöver det. Det här sättet att tänka, och också att använda näringslivets stora kapacitet och förmåga att anpassa sig och ställa om sin förmåga till vad Sverige och nationen behöver i händelse av krig. Text: Kalle Glas Medverkande: Mikael Frisell, Generaldirektör på MSB Programledare: Claes Aronsson Producent: Kalle Glas

Sverige ska få en ny underrättelsetjänst, men många är kritiska till varför det görs, och varför just nu när hoten är större än på mycket länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bara veckor innan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 så var den svenska regeringen inte säker på vad den ryska truppuppbyggnaden syftade till. Det stod i stark kontrast till den amerikanska hållningen, deras underrättelser pekade åt ett håll: Fullskalig invasion. Skulden för misslyckandet har lagts på den svenska militära underrättelsetjänsten MUST. Efter en utredning har politikerna därför bestämt att delar av MUST:s uppdrag ska läggas under en helt ny, civil underrättelsetjänst. Men många är kritiska till tidpunkten. ”Det här inte den bästa tid som finns för att omorganisera svensk underrättelsetjänst. Det är nu vi måste vara riktigt på alerten för att se olika tecken på att någon aktör vill åt oss på något sätt och att vi ser till så att vi kan skydda oss mot det”, säger Stefan Kristiansson, tidigare MUST-chef. Och frågan är vad skillnaden egentligen blir med en civil underrättelsetjänst som delvis är bemannad med samma yrkesgrupper. ”Min huvudsakliga kritik mot den Bildtska utredningen är att man så starkt skjuter fram misslyckandet i förvarningen inför Rysslands Ukraina-invasion och säger att ”det här gick inte bra så man måste omstrukturera och då kommer allting att gå mycket bättre”. Men de där två sakerna hänger inte naturligt samman med varandra. Man kan inte heller leda i bevis att en omstrukturerad underrättelsetjänst skulle ha löst den här uppgiften bättre”, säger Wilhelm Agrell, professor i emeritus vid Lunds universitet, och en av Sveriges främsta forskare inom underrättelseanalys. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard skriver i ett mejl till Gräns, bland annat att: ”Vi befinner oss i ett tidsfönster där Ryssland ännu inte med full kraft kan rikta sin uppmärksamhet mot Sverige och vårt närområde. Att skjuta upp reformen löser inga problem utan innebär snarare en betydande risktagning”. Text: Kalle Glas MEDVERKANDE Stefan Kristiansson, MUST-chef 2007-2012 Wilhelm Agrell, professor Emeritus i underrättelseanalys vi Lunds Universitet och författare till flera böcker på området. Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan. Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén. Producent: Kalle Glas Ljudkällor: Skavlan SVT, Regeringen.se, SR, CBS News, SKY News, Hamiltion - I Nationens Intresse - Youtube, SVT Nyheter, BBC News

Det finns en generationskonflikt inom det Ukrainska försvaret mellan de äldre illa omtycka befälen utbildade i Sovjet och de yngre moderna befälen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ukrainska ruinstäder som Bakhmut och Pokrovsk har blivit symboler för ett sovjetiskt arv som lever kvar inom den Ukrainska armén. Istället för reträtt biter försvararna sig fast trots att det kostar Ukrainska soldaters liv. Soldaterna har därför gett sin högsta general öknamnet Slaktaren. Många vill istället att nya, yngre befäl som inte är fostrade i en sovjetiskt krigskonst tar över befälet i Ukraina, men än så länge är det den gamla skolan med general Oleksandr Syrskyj vid rodret som styr. – Så länge den generationen fortfarande finns företrädd i de väpnade styrkorna så kommer den att finnas kvar, säger Jakob Hedenskog vid centrum för Östeuropastudier Utrikespolitiska Institutet. Medverkande: Lubna el-Shanti, Ukrainakorrespondent Sveriges Radio Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier Utrikespolitiska Institutet Piotr Wawrzeniuk, lektor i militärhistoria på Försvarshögskolan Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas Ljudkällor: SR, SVT, TV4, United 24, AP, Sky News, Frank Bry, Baku TV, ITN

Sveriges försvar börjar numera utanför lands gränsen och samarbete med andra Natoländer. Det samma gäller för journalister som bevakar frågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett panelsamtal vid Luleå media week var Gräns-programledare Claes Aronsson inbjuden att prata om hur bra journalister egentligen bevakar försvarsfrågor i allmänhet och försvarsfrågor på Nordkalotten i synnerhet. I panelen ingick även journalister från Norrbotten, Finland och Norge som alla märker av att spänningarna ökar i just deras bevakningsområde.

Sveriges försvar står och faller med sin befolknings vilja att slåss, och försvarsviljan är låg i delar av den svenska befolkningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När man frågar svenska folket om de tycker landet borde göra motstånd vid en attack svara nästan 80 procent ja, men om man sedan frågar om man vill vara med i den kampen svarar många nej. Det är främst kvinnor och yngre personer som uppvisar lägre försvarsvilja, men någon riktigt bra förklaring finns inte - och i vid en attack är låg försvarsvilja ett stort problem menar vissa. – För ett land blir det naturligtvis ett bekymmer om tillräckligt många blir freeriders som överlåter ansvaret till andra och nånstans finns det en brytpunkt när det inte fungerar, säger Peder Hyllengren forskningssamordnare på Myndigheten för psykologiskt försvar. Medverkande: Peder Hyllengren, Forskningssamordnare på Myndigheten för psykologiskt försvar Johan Wenneström, statsvetare och gästforskare vid Försvarshögskolan och författare till boken ”Sveriges sak är vår” om den svenska Stay Behind-rörelsen Tom Lillkrona, Hemvärnsoldat Programledare Claes Aronsson och Sylvia Dahlén Producent Kalle Glas Ljudkällor: MSNBC, SVT, Aftonbladet, Netflix Text: Kalle Glas

Sverige ska leda Natos försvar i norr och det innebär att svenska officerare återigen kan hamna i strid mot ryska trupper på finsk mark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under 2026 har Sverige uppdraget att bygga upp Natos frontstyrka, FLF, i norra Finland som utgör Natos norra flank. Ett område där hotnivån höjs allt mer. Ryssland har värdefulla ubåtsbaser på Nordkalotten som man i händelse av krig kommer vilja skydda, till exempel genom att skapa en buffertzon in i Finland och Norge. – Risken är att Ryssland tidigt i en konflikt kommer att behöva skydda den ultimata avskräckaren det vill säga de kärnvapenbestyckade u-båtarna, säger Magnus Christiansson, vid Försvarshögskolan. Medverkande Magnus Christiansson - Lektor i krigsvetenskap, Försvarshögskolan Johan Althén - Överstelöjtnant, stabschef på K4, Norrlands dragonregemente Robin Häggblom - Försvarsanalytiker, Senior rådgivare på säkerhetsföretaget Risk Intelligence Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas Ljudkällor: Sveriges Radio, Försvarsmakten, Aftonbladet.

Idag fick Försvarsmakten det första av de 60 beställda stridsflygplan av typen Jas 39 Gripen E. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2013 beställde Försvarsmakten 60 stycken Jas 39 Gripen. Trots att det liknar det äldre Gripen C beskrivs det här som ett helt nytt plan. – Under skalet så är det mer eller mindre ett helt nytt flygplan, säger Fredrik Süsskind, chef för Gripensektionen på försvarets flygstab. En skillnad är att planet kan bära fler vapen, men det som främst lyfts är telekrigsförmåga och att mjukvaran går att uppdatera extremt snabbt och kan anpassas efter ändrade förhållanden. Medverkande ”Conan”, pilot vid F7 Skaraborgs Flygflottilj Pål Jonson, Försvarsminister Fredrik Süsskind, chef för Gripensektionen på Försvarets flygstab Petter Nilsson, Chef advance program Saab Claes Aronsson, Programledare Sylvia Dahlén, Programledare Kalle Glas, Producent

I Ukraina har drönaren blivit slagfältets gigant – men det betyder inte att drönare kommer spela samma roll i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med små, billiga drönare som släpper handgranater har både ryska och ukrainska soldater visat att man kan slå ut stridsvagnar värda flera miljoner kronor. På båda sidor satsar man nu på drönare i stället för andra vapensystem. Ukrainakriget har fått försvarsmakter världen över att satsa på drönare, men vissa experter varnar för att man riskerar att stirra sig blind på fel saker – särskilt när luftförsvaret samtidigt blir både effektivare och billigare. ”Vi ser peaken för den här typen av drönare som används nu”, säger Jussi Myllyluoma, operativ chef på försvarsföretaget Mimicrys. TEXT: Kalle Glas MEDVERKANDE Jussi Myllyluoma, operativ chef på försvarsföretaget Mimicrys Angelica Persson, affärsutvecklare på Saab Claes Aronsson, programledare Sylvia Dahlén, programledare Ljudkällor: Expressen, BBC, SR, SVT, Youtube

Försvarsmaktens gamla Hercuelsplan har varit i tjänst i 60 år, men istället för nya amerikanska plan väljer man nu brasilianska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges sex Herculesplan ska fasas ut men till att börja med kommer de flyga parallellt med fyra moderna plan som Sverige köper från Embraer i Brasilien. De nya planen kan ta större last, har toaletter ombord och kan flyga mycket snabbare och högre, men det finns saker som de inte kommer kunna göra till att börja med. Hercules är ett flygplan som lämpar sig väldigt bra för krigssituationer och att starta och landa på korta sträckor på alla möjliga underlag. ”Där kommer det att dröja innan vi är framme med våra nya flygplan, men vi kommer att komma dit.”, säger Per Carlemalm, som är flygchef på Hercules-skvadronen. Medverkande: Claes Aronsson, Programledare Sylvia Dahlén, Programledare Kalle Glas, Producent Per Carlemalm, Hercules-pilot och skvadronchef Skaraborgs flygflotilj Martin Lundmark, Lektor Försvarshögskolan Ljudkällor: SR, The Guardian, SVT, Försvarsmakten

Ända från rymden går det att se att Europa rustar upp. Och när alla länder vill köpa vapen samtidigt förvandlas industrin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När upprustningen ska gå fort behöver Försvarsmakten tänka om och inte bara köpa det som alltid inhandlats. Sverige rustar upp under pågående krig i Europa och senaste gången man gjorde det var det ändå för lite och för sent. Försvarsindustrin jobbar på att undvika misstagen som gjorts tidigare när det varit stressigt att rusta upp. Medverkande Birgit Karlsson - Professor emerita i ekonomisk historia, Göteborgs universitet Neil Sexton - Talesperson, DSEI UK Jonas Lotsne - Brigadgeneral, chef för verksamhetsområde armémateriel på Försvarets Materielverk, FMV. Jens Holzapfel - affärsdirektör Nordic Air Defence Edvin Resebo - VD Amexci Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas Ljudkällor: Sveriges Radio, SVT Text: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio

Två ryska Mig-31-plan kränker Natolandet Estlands luftrum i tolv minuter. Efter den senaste kränkningen vill fler se hårdare tag mot Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I helgen flög två ryska stridsflyg av typen Mig-31 in över Estlands luftrum. Trots att Natoflyg var snabbt uppe för att avvisa planen stannade ryssarna i Estlands luftrum i tolv minuter. Det är tredje gången på kort tid Ryssland kränker ett Natolands luftrum. Nu vill fler att Nato tar i med hårdhandskarna nästa gång det händer, på samma sätt som Turkiet gjorde 2015 när de sköt ner ett ryskt stridsflyg. Men det är skillnad på händelserna och riskerar att öka konfliktnivån, varnar andra. Det var en helt annan situation, skulle jag säga. Det ska man ha i åminnelse när folk nu ropar på att man kanske skulle öka våldet och skjuta ner den här typen av mål i ett sånt här läge, säger Johan Huovinen, som är överstelöjtnant vid Försvarshögskolan. Medverkande Johan Huovinen är överstelöjtnant och arbetar på Försvarshögskolan. Claes Aronsson, Programledare Kalle Glas, producent

Det händer märkliga saker i svenska hamnar som är högt prioriterade mål för tänkbara fiender. Nu rustar svenskt försvar för att möta hoten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Antalet oförklarliga incidenter i Skandinaviens största hamn i Göteborg har ökat kraftigt sedan den fullskaliga invasionen i Ukraina 2022. Flera svenska hamnar har stärkt säkerheten senaste åren med exempelvis beväpnade vakter och spaning. Samtidigt satsar Försvarsmakten och civila aktörer för att möta de hot som hamnarna står inför. Hamnarna ska också vara redo för att hjälpa Nato-trupper som kommer till Sverige. Det går att lära sig mycket av Ukraina som lyckats överlista Ryssland i Svarta Havet. Medverkande Thomas Fransson - Säkerhetschef vid Göteborgs hamn Hans Liwång - Professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan och forskare i marina system Fredrik Herlitz - Brigadgeneral och Ställföreträdande marinchef Erik Froste - Marinexpert för EU i Ukraina och VD för Trafikverkets Färjerederi Programledare: Claes Aronsson Reporter: Sylvia Dahlén Programledare och Producent: Kalle Glas Ljudkällor: Sveriges Radio Text: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio

Klimatförändringarna kommer rita om det det säkerhetspolitiska läget i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klimatförändringarna kommer att påverka Sverige och vår omgivning på flera olika sätt. Ett exempel är att trafiken och konfliktnivån troligen kommer att öka i Arktis i takt med att isen smälter. Men även vår miljö kommer att ta stryk om konfliktnivån ökar, och frågan är hur Sverige kan skydda sig. Live från Berwaldhallens scen pratar Claes Aronsson med Henrik Persson och Annica Waleij, båda analytiker vid FOI, som har djupdykt i klimat- och miljöfrågor kopplade till Sveriges säkerhet. MEDVERKANDE: Henrik Persson, analytiker vid FOI Annica Waleij, analytiker vid FOI Claes Aronsson, programledare Kalle Glas, producent Sylvia Dahlén, Reporter

Om det blir fred måste Europa skydda Ukraina mot Ryssland med våld om så krävs, och frågan är om Sverige och andra länder är redo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europas länder bygger just nu en koalition av villiga som ska ge Ukraina säkerhetsgarantier om en fred förhandlas fram. Uppgiften är att avskräcka Ryssland från att attackera på nytt. För att den fredsbevarande insatsen ska lyckas måste soldaterna på plats få mandat att strida om Ryssland bestämmer sig för att utmana, åtminstone enligt Ulf Henricsson, översten som ledde den svenska FN-insatsen i Bosnien på 90-talet. ”Man ska förhandla från en styrkeposition. Det funkar inte att bli otydlig och virrig. Man får sätta ner foten det är min erfarenhet. Titta på Putin. Han får ju det han vill, tyvärr och han använder ju våld”, säger överste av första graden, Ulf Henricsson. Medverkande: Ulf Henricsson, överste av första graden Fredrik Wesslau, forskare vi Utrikespolitiska institutet Eva Hagström Frisell, forskningsledare på FOI Programledare: Claes Aronsson Reporter: Sylvia Dahlén Programledare och Producent: Kalle Glas Text: Kalle Glas

Små och snabba förband och ett nytt drönar-elitförband med namnet Rubicon skapar oreda i Ukrainas försvarslinjer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I sommar lyckades Ryssland, tack vare små och snabba förband på terrängfordon ta sig långt in bakom Ukrainas försvarslinjer i Donetskregionen. I samma område har Ryssland satt in sitt helt nya elitförband: Rubicon, som är specialiserat på drönarstrid. Förutom att trycket på Ukraina ökar, visar offensiven att Ryssland dragit lärdomar från kriget. ”Ryssland har en Lessons Identified och Lessons Learn funktion där man tittar på vad som fungerar och inte. Sedan försöker man utveckla en bättre taktik. Det pågår ett sånt arbete. Ett exempel på det är det ryska, drönarspecialförbandet Rubicon”, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling. Medverkande Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling. Claes Aronsson, programledare. Kalle Glas, programledare och producent. Ljudkällor: AP, SR, X, Youtube, The Sun TEXT: Kalle Glas

Den tre år gamla gåtan om vem som sprängde Nord Stream-ledningarna i Östersjön kan vara på väg att lösas. Misstankarna pekar mot Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Serhiy K är 49 år och en före detta officer i den Ukrainska säkerhets- och underrättelsetjänsten SBU. Han greps nyligen i en semesterort i Italien eftersom tyska åklagare menar att han var ombord på den segelbåt som misstänks ha transporterat dykare och sprängmedel ut till Nord Stream hösten 2022. Länge misstänktes Ryssland ligga bakom sprängningen, men den tyska utredningen visar alltså att det är ukrainska medborgare som utfört sabotaget. Nästa fråga är om även den ukrainska staten kan ha varit inblandad. Det finns källor som hävdar det. Medverkande: Hans Livång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan. Programledare Claes Aronsson och Kalle Glas Reporter Sylvia Dahlén

Många lägger fokus på konserver och vatten men glömmer det viktigaste när de ska förbereda sig på en kris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. David Bergman vid Försvarshögskolan som doktorerat i psykologi och skrivit boken ”Vem är du när kriget kommer?” anser att för mycket fokus läggs på prepping. En myt om hur vi reagerar i krig är att många flyr, enligt Bergman. Storskaligt vill de flesta hellre stanna kvar än fly, visar forskningen. Många människor har svårt att förbereda sig i fredstid för att det kan bli krig. ”Först när vi står inför fullbordat faktum reagerar vi. Coronan är ett bra exempel på att samhällen anpassar sig snabbt på det sätt som behövs.”, säger Bergman.

Hör en längre intervju med Paula Wallenburg, kommendör och chef över Sveriges fyra ubåtar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För 20 år sedan visade marinen i övning hur överlägsna de svenska ubåtarna var USA:s flotta. Den svenska besättningen lyckades bland annat sänka hangarfartyget USS Ronald Reagan. Det har nu gått två decennier sedan övningen, men enligt Paula Wallenburg är de svenska ubåtarna fortfarande lika överlägsna. ”Jag vill påstå att våra båtar och våra besättningar är konstruerade och har den kompetensen och den är bestående. Så svaret är ja. Vi är väldigt överlägsna på den uppgift vi är byggda för”, säger Paula Wallenburg, kommendör och chef för första ubåtsflottiljen. Kalle Glas, Gräns