I hjärnan på Louise Epstein

Hur ger man negativ kritik utan att väcka alltför upprörda känslor? Och hur tar man emot kritik utan att bli arg eller sårad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyssna i Sveriges Radios app I arbetslivet pratar man ibland om feedbacktrappan, alltså att många brukar reagera på kritik i fem trappsteg; förkasta, försvara, förklara, förstå och förändra. Om man förbereder sig ökar sannolikheten att komma till förändring, och även att kunna ge feedback utan att låta för anklagande. I veckans avsnitt pratar Louise med psykiater Peder Björling om hur bland annat timing och känsloreglering kan hjälpa till för att negativ kritik ska kunna ges och tas emot på bästa sätt, oavsett om det är till en kollega eller en partner.

Det har blivit vanligare både att vara skild och skilja sig efter sextio. Men hur hittar man kärleken på nytt, jämfört med när man var yngre? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyssna nu i Sveriges Radios app . Inom forskningen om kärleksrelationer bland äldre finns ett begrepp som kallas tidsparadoxen. Det innebär att man har mer tid i livet, men mindre tid kvar av livet. Hur påverkar det sökandet efter kärlek? I veckans avsnitt pratar Louise med psykoterapeut Satu Hirsch Fjellstedt som ger sin syn på vilka utmaningar och förväntningar som finns hos singlar som är över sextio år.

Snart är badsäsongen här och många börjar träna kroppen. Men om man hellre vill satsa på hjärnan än på kroppen, hur gör man då? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyssna nu i Sveriges Radios app Trots att hjärnan är ett organ så sägs det ibland att man ska föreställa sig den som en muskel. Ju mer man tränar desto starkare blir den. Man vad innebär det i praktiken? Hur mycket ska vara fysisk träning och hur mycket ska vara intellektuell träning? I veckans avsnitt pratar Louise Epstein med hjärnforskare Miia Kivipelto som ger sitt personliga träningsprogram för att hjärnan ska bli stark på åtta veckor.

Anders Hansen och Louise Epstein reder ut varför det är så lätt att överskatta sig själv. Hur gör man för att skaffa en mer realistisk självbild? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyssna nu i Sveriges Radios app. I programmet diskuteras Dunning-Kruger-effekten, varför män överskattar sig själva mer än kvinnor samt den eviga frågan: beror det på arv, miljö – eller både och?

Micael Dahlen, professor i välmående och lycka, har räknat ut en procentsats för i vilken grad storleken på ditt sparkonto påverkar ditt välmående. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyssna nu i Sveriges Radios app. Vetenskapliga studier har visat att det finns ett samband mellan tillgång på pengar och livsnöjdhet. Men vad missar sparsamma som sällan unnar sig något? I veckans avsnitt pratar Louise Epstein med Micael Dahlen, professor i välmående och lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

I veckans avsnitt pratar Louise med familjeterapeuten Madeleine Cocozza som berättar vad man kan göra när någon varit otrogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För de allra flesta är otrohet ett ord med stark laddning. Skrämmande och skamfyllt. Men den kan också leda till utveckling och självinsikt. Lyssna i Sveriges Radios app, på sverigesradio.se eller i P1 och följ oss gärna där, så missar du inga nya avsnitt.

Från och med nu släpps nya avsnitt bara hos Sveriges Radio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyssna i Sveriges Radios app, på sverigesradio.se eller i P1. Följ oss i appen så missar du inga nya avsnitt.

Människan dagdrömmer en stor del av sin vakna tid. Hur kan vi ha störst glädje av dagdrömmarna – utan att fastna i osund verklighetsflykt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ibland handlar det om blixtsnabba tankevandringar. Ibland om långa, utbroderade scenarier där vi når framgång eller räddar människor från att dö. Dagdrömmar kan vara en flykt från verkligheten – samtidigt som de fungerar som ett psykologiskt laboratorium där vi utforskar oss själva. Hjärnforskaren Pontus Wasling samtalar med Louise om nätverket i hjärnan som producerar dagdrömmarna, om dess sociala funktion samt de sällsynta fall där dagdrömmandet tar över livet. Dessutom diskuteras hur vi får störst nytta och glädje av tankeutflykter i vaket tillstånd. Programledare: Louise Epstein Gäst: Pontus Wasling, hjärnforskare vid Göteborgs universitet Producent: Tommie Jönsson

Evig semester eller dödens väntrum? Att bli pensionär är en stor omställning som kan bli svår. Därför ska man göra en plan inför pensioneringen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Visst är det skönt att sluta jobba. Men för en del blir övergången till pensionärslivet något av en identitetskris - man förlorar dagliga sociala kontakter, en del upplever att deras status sjunker och vissa känner sig mindre värdefulla. Men det finns sätt att förbereda sig för pensioneringen och göra övergången så smidig som möjligt. Och forskningen visar de allra flesta har sin lyckligaste tid strax efter pensioneringen. Programledare: Louise Epstein Gäst: Ingmar Skoog, professor i psykiatri och äldreforskare Producent: Tommie Jönsson

Ni som lyssnar ger oss ofta tankar och idéer. Eftersom vi får många frågor så kommer det här avsnittet helt att ägnas åt några av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför finns musiken? Hur uppstår fascination? Att för en sekund känna att man varit med om exakt samma ögonblick tidigare, ja vad är egentligen fenomenet déjà vu? Och varför vissa blir så starkt påverkade av religion medan andra inte alls blir det? Det är några av frågorna vi svarar på i det här avsnittet. Programledare: Louise Epstein Gäst: Anders Hansen, psykiater och författare Producent: Kicki Möller

Hur vet man om tiden man lägger ner på att arbeta är ett beroende istället för något man gör av lust? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I början av 1970-talet publicerade psykologen Wayne E Oates boken “Confessions of a Workaholic” och den här boken gjorde att idén om arbete som ett beroende fick spridning. Under de senaste åren så har gränserna mellan jobb och fritid blivit mer flytande för många och kanske är det en riskfaktor för att utveckla ett osunt förhållande till arbete. Vilka är de vanligaste tidiga tecken på arbetsberoende? Och kan det finnas en risk att utveckla ett arbetsberonde även om man har kul och känner sig uppskattad? Programledare: Louise Epstein Gäst: Bo Melin, professor i arbetspsykologi vid Karolinska institutet Producent: Kicki Möller

Autism har börjat ses som en del av vår neurologiska mångfald snarare än en sjukdom. Hur kan den förändrade inställningen underlätta vardagen om man fått en diagnos? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under det senaste decenniet har autismdiagnoserna ökat i Sverige och i flera andra länder. Särskilt stor har ökningen varit bland flickor och unga kvinnor. Men trots att vi blir mer medvetna om autism omgärdas diagnosen fortfarande av många missuppfattningar. Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap, reder ut hur diagnosen kan bli en tillgång och inte bara ett hinder i vardagen. Han svarar också på några lyssnarfrågor i ämnet. Programledare: Louise Epstein Gäst: Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet Producent: Tommie Jönsson –

Vi kan få samma känsla av både motion och godis. Så vilken möjlighet har vi att styra belöningssystemet åt rätt håll? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anders Hansens belöningssystem aktiveras till max när han står på en alptopp och tittar ut över utsikten. För Louise kommer kicken när hon plockar nypon. Harmlösa sysselsättningar, men samtidigt äter Anders Hansen upp allt godis han ser, och Louise trycker lite för mycket på sin mobiltelefon. Vi pratar om hur man hjälper hjärnan att hitta balans i belöningarna och vilken roll dopamin och endorfiner spelar. Anders Hansen förklarar också vad som hänt med belöningssystemet hos den som fastnat i ett allvarligt beroende. Programledare: Louise Epstein Gäst: Anders Hansen, psykiater och författare Producent: Kicki Möller

Närmare hälften av alla äktenskap slutar med skilsmässa. Hur genomlever man bäst förlusterna som separationen för med sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nytt år har börjat. Januari är en vanlig månad om att ansöka om skilsmässa. Kanske har helgledigheten gett krisande par tid att inse problemen i förhållandet. Eller så känns det bara nedslående att fortsätta på samma sätt under ett år till. Separationer är svåra att sig igenom. Men det finns förhållningssätt och knep som kan hjälpa en att må bättre under processen. Programledare: Louise Epstein Gäst: Anna Bennich, legitimerad psykolog och författare Producent: Tommie Jönsson

Sömn är ett ämne som alla människor berörs av. I Ulfs vinterprat försöker han förklara varför vi behöver sova men också bidra med några enkla tips för att sova bättre. Lyssna på alla årets vintervärdar här. Vinter i P1 sänds varje dag klockan 13.00 från juldagen till nyårsdagen. Alla poddversioner publiceras i appen Sveriges Radio 25 december 07.00.

Människan är inte ensam om att kunna skratta. Vissa däggdjur och några fågelarter delar förmågan med oss. Men kan djur ha humor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Länge rådde osäkerhet om djurens skrattlika beteenden verkligen var skratt och inte läten som betydde något annat. Men forskning visar att vissa arter har läten som måste förstås som skratt, ofta kopplat till lek. Kan kunskapen om djurens skratt lära oss mer om varför människan skrattar? Programledare: Louise Epstein Gäst: Peter Gärdenfors, professor emeritus vid Lunds Universitet Producent: Tommie Jönsson

Att ingå i en grupp är ett djupt mänskligt behov. Samtidigt vill många värna sin individuella särart. Hur kan lagspelare och individualister trivas tillsammans? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alla människor är unika, men vissa är mer individualister än andra. Och genom historien har vi varit beroende av gruppen för att överleva. Anders Hansen och Louise Epstein reder ut hur det här hänger ihop, och varför vissa människor är med individualistiska, med hjälp av exempel från Mumindalen. Programledare: Louise Epstein Gäst: Anders Hansen, psykiater och författare Producent: Tommie Jönsson

Statistiken visar att vi får allt längre och friskare liv. Men efter 85 händer något och det psykiska måendet blir ofta sämre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten är depression den vanligaste diagnosen hos åldersgruppen 85 plus. Var tredje kvinna och var fjärde man i åldersgruppen har hämtat ut antidepressiva läkemedel. Och bland män över 85 år är andelen självmord per 100 000 invånare högre än i andra åldersgrupper. Vad är det som händer med det psykiska måendet bland våra äldsta – och vad kan vi som samhälle och individer göra för att förbättra det? I detta avsnitt berör vi ämnet självmord. Om du mår dåligt och behöver prata med någon kan du kontakta nationella hjälplinjen på telefonnummer 90390 eller på https://hjalplinjen.se/. Du kan också vända dig till Minds självmordslinje på tel 90101 eller på www.mind.se. Via vårdguiden på telefonnummer kan du 1177 kopplas vidare, eller vid akuta fall ring 112 och be att få prata med jourhavande präst. Programledare: Louise Epstein Gäst: Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för AgeCap centrum för åldrande och hälsa Producent: Tommie Jönsson

Hur kan man träna upp sin förmåga att prata om sina känslor så det gör skillnad för måendet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ibland kan det vara lite svårt att veta vilka tankar man ska dela med andra. Det är lätt att tänka att ingen orkar med en eller att känslorna man har är pinsamma. Psykiater Ullakarin Nyberg och Louise pratar om hur man kan våga bli lite mer öppen och vad det är man riskerar att förlora om man sällan eller aldrig berättar hur man känner sig. Programledare: Louise Epstein Gäst: Ullakarin Nyberg, psykiater Producent: Kicki Möller

Vi matas av budskapet att stress bör undvikas. Men vad är egentligen en rimlig målbild när det handlar om att undvika stress? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stress sägs öka risken för bland annat sömnproblem, hjärtkärlsjukdom, depression och demens. Men är verkligen sambandet så enkelt? Psykolog Elin Lindsäter önskar att vi kunde prata om stress på ett annat sätt. Hon berättar hur man kan lägga förväntningarna på livet på en rimlig nivå och hur man kan minska stressen genom att avvakta med större beslut. Programledare: Louise Epstein Gäst: Elin Lindsäter, psykolog och forskare Karolinska institutet Producent: Kicki Möller

Under 50-talet driver amerikanska underrättelsetjänsten CIA ett hemligt projekt på jakt efter en substans som skulle kunna styra människors tankar. Hör P3 Dokumentär om de amerikanska experimenten med LSD i Sveriges Radios app.

AI-drivna tjänster för psykologisk behandling innebär både möjligheter och risker. Men när kan maskinen ge lika bra behandling som människan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Just nu pågår forskning om hur AI kan fungera i psykologiska behandlingar. Men hur tränas en AI-terapeut? Vad krävs för att den ska kunna bli ett komplement till vanlig, mänsklig behandling – och vem är ansvarig om något går fel? Psykologiprofessorn Per Carlbring hjälper oss att reda ut. Han berättar också om hur hans forskargrupp har utvecklat AI-terapeuter som tränats i kognitiv beteendeterapi respektive psykodynamisk terapi. I detta avsnitt kommer vi in på ämnet självmord. Om du mår dåligt och behöver prata med någon, kontakta Minds självmordslinje på tel 90101 eller på www.mind.se. Du kan också ringa Vårdguiden på 1177 och få hjälp att kopplas vidare eller vid akuta fall ring 112 och be att få prata med jourhavande präst. Programledare: Louise Epstein Gäst: Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet Producent: Tommie Jönsson

Svenskarna mår överlag psykiskt bra, det visar flera undersökningar. Samtidigt är det vanligt med stress och oro. Hur hänger det ihop? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Folkhälsomyndigheten mäter svenskarnas hälsa på flera sätt, bland annat i den Nationella folkhälsoenkäten. 2024 svarade 84 procent av svenskarna att de har gott psykiskt välbefinnande. Det låter mycket, men vad innebär egentligen psykiskt välbefinnande och hur mäter man det? Vi tittar på skillnaderna i psykiskt välbefinnande mellan män och kvinnor, och vad det beror på att de allra äldsta, precis som unga kvinnor, mår psykiskt sämre än snittet. Sist men inte minst, vad är viktigast för att en människa ska må bra? Programledare: Louise Epstein Gäst: Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten Producenter: Tommie Jönsson och Kicki Möller

På senare år har begreppet självmedkänsla fått mycket uppmärksamhet. På vilket sätt kan det leda till ett bättre psykiskt mående? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Självmedkänsla handlar om att vända medkänslan inåt, istället för utåt mot andra människor. Louise och psykiater Ullakarin Nyberg reder ut vad som avgör om en person har förmåga till självmedkänsla eller inte. Kan självmedkänsla putta undan den inre kritikern och när går självmedkänslan över till ren självömkan? Programledare: Louise Epstein Gäst: Ullakarin Nyberg, psykiater Producent: Kicki Möller

Det larmas om den svenska skolan. Debatten är hård om orsakerna bakom sjunkande resultat. Men om hjärnan fick bestämma – hur borde skolan fungera? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under de senaste 35 åren har den svenska skolan förändrats på många sätt. Ansvaret har flyttats från staten till kommunerna, friskolorna har blivit fler, betygssystemet har ändrats flera gånger medan pedagogiska trender och metoder har avlöst varandra. Vilka konsekvenser har det fått att så mycket hänt på kort tid? Och har någon frågat vetenskapen om hur skolan borde fungera för att så många som möjligt får chansen att lära för livet? Gäst: Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds Universitet Programledare: Louise Epstein Producent: Tommie Jönsson

Social ångest är en av våra vanligaste psykiatriska diagnoser. Men vad fungerar bäst om inte vill att det ska hindra en att leva det liv man vill? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Närmare en sjättedel av Sveriges befolkning beräknas lida av social ångest i någon form. Ungefär två procent har så allvarliga besvär att det blir svårt att leva ett vanligt liv. Men det går att lära sig hantera obehaget inför sociala situationer – steg för steg. Alexander Rozental, professor i klinisk psykologi vid Luleå tekniska universitet, förklarar vad social ångest beror på och varför det inte hjälper att undvika av sociala situationer eller att använda säkerhetsbeteenden. Programledare: Louise Epstein Producent: Tommie Jönsson

Det är snart dags att ställa om klockan till vintertid. Men hur påverkas psyket av omställningen? Och hur gör man för att klara av den på bästa sätt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad skulle vara bäst för hjärnan och psyket – ständig vintertid, ständig sommartid eller dagens system med sommar- och vintertid? Och hur kan en liten tidsomställning på bara en timme påverka oss så mycket? Psykiatern och författaren Anders Hansen reder ut tillsammans med Louise Epstein. Producent: Tommie Jönsson

En del exploderar medan andra blir sammanbitna och tysta. Vad är egentligen det bästa beteendet för att ett bråk ska leda till något positivt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns också vissa som gör vad som helst för att inte bråka. Vad är det som avgör vilken bråk-stil man får och om man är den som tycker bråk är lite uppfriskande eller bara skrämmande? Psykologen Anna Bennich ger råd för att bråka bättre och berättar var den tydliga gränsen går mellan ett konstruktivt och destruktivt bråk. Programledare: Louise Epstein Gäst: Anna Bennich, legitimerad psykolog och författare Producent: Kicki Möller

När ens partner får en demensdiagnos förändras livet. Hur kan man fortsätta leva ett så bra liv som möjligt med allt ansvar sjukdomen innebär? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många partners till demenssjuka får ofta höra att de inte ska glömma att ta hand om sig själva. Men hur gör man det i praktiken, när ens partner behöver mer och mer hjälp, utan att kanske inse det själv? Tidigare i år fick Sverige en ny demensstrategi där det bland annat står att man som närstående ska kunna leva ett meningsfullt liv tillsammans med sin demenssjuke partner. Ingrid Hellström, professor i vård av äldre, berättar vad det kan betyda i vardagen. Programledare: Louise Epstein Gäst: Ingrid Hellström, professor i vård av äldre vid Marie Cederschiöld högskola i Stockholm och legitimerad sjuksköterska. Producenter: Kicki Möller och Tommie Jönsson

Vad beror det på att normala orostankar kan växa sig så starka att de blir obehagliga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ungefär var tionde person i Sverige känner så mycket ångest att det påverkar livskvalitén. Men vad är egentligen ångest och vad fungerar bäst för att den inte ska hindra en från att göra det man vill? Programledare: Louise Epstein Gäst: Peder Björling, psykiater och legitimerad psykoterapeut Producent: Kicki Möller

Enligt mätningar har människans intelligens ökat sedan 1930-talet. Men utvecklingen tycks ha vänt. Har vi blivit dummare? Vad händer med vår hjärnkraft i framtiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Peter Gärdenfors, professor emeritus i kognitionsvetenskap, är dock inte oroad. För Louise Epstein förklarar han varför IQ-tester bara mäter en smal skärva av den mänskliga intelligensen. Programledare: Louise Epstein Gäst: Peter Gärdenfors, professor emeritus i kognitionsvetenskap vid Lunds Universitet Producent: Tommie Jönsson

När nyheterna blir för jobbiga är det många som undviker att följa dem. Men när nyhetsutmattningen är ett faktum finns det knep att ta till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utdragna krig och ofattbart humanitärt lidande. Stigande medeltemperatur på vår planet. Demokrati på tillbakagång i många länder. Svenska gängkriminella rekryterar barn för att mörda och sälja knark. Detta redovisas varje dag i tidningar, tv, radio och på nyhetssajter och undersökningar visar att allt fler undviker nyheterna. Men hur behåller man sitt intresse för världen utan att bli mentalt utmattad? Erik Andersson, docent i klinisk psykologi, förklarar hur nyhetsutmattning fungerar och guidar till metoder för att hantera den. Räcker det med att dosera sitt intag? Och varför kan det hjälpa att skriva ner oroande nyheter med papper och penna? Programledare: Louise Epstein Gäst: Erik Andersson, legitimerad psykolog och docent i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet Producent: Tommie Jönsson

Varför blir vissa personer mer nervösa än andra? Och vad fungerar bäst om man vill att nervositeten inte ska hindra dig från att göra vad du vill? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lättare nervositet kan leda till att man presterar bättre, men kraftig nervositet kan göra så att man känner sig handlingsförlamad. Men det finns tekniker för att hantera nervositet. Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms Universitet, reder ut tillsammans med Louise Epstein. Producent: Tommie Jönsson

Alla misslyckas ibland. Kanske med matlagningen, eller med att bryta upp från ett dåligt äktenskap. Vilken poäng kan det finnas med att misslyckas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt brittisk forskning finns det tre bra strategier för att hantera sina misslyckanden, nämligen acceptans, humor och positiv omtolkning. Men just när man misslyckats kan det vara svårt att se något positivt alls. Hur kan man veta i stunden om man kommer ha glädje av sitt misslyckande i framtiden? Programledare: Louise Epstein Gäst: Camilla von Below, legitmerad psykolog och forskare vid Stockholms universitet Producent: Kicki Möller

Många vittnar om att de blir mindre oroliga och nedstämda av att meditera. Men hur fungerar meditation på ett djupare plan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Louise samtalar med hjärnforskaren Pontus Wasling om meditationens påverkan på hjärna och psyke.

De flesta människor känner sig någon gång som en bluff. Men hur vet man om känslan är normal självkritik eller något annat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inte ens Albert Einstein gick säker för bluffsyndromet – den jobbiga upplevelsen av att man när som helst kommer att bli avslöjad som någon som inte alls är så kompetent som man verkar. Men det finns sätt att parera känslan – och det kan till och med finnas goda bieffekter av bluffsyndromet.

Varför har en del människor så lätt att känna sig nöjda, medan andra ständigt lever med ett stråk av missnöje? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns ett starkt forskningsstöd för kopplingen mellan personlighet och nöjdhet. Psykiater Peder Björling berättar varför man ändå inte ska ge upp hoppet. För det går faktiskt att förändra sin personlighet en aning och bli en person med högre livsnöjdhet. Programledare: Louise Epstein Gäst: Peder Björling Producent: Kicki Möller

I framtiden kan intelligensen bli både billig och maskinell. Vishet, däremot, det är svårare att ersätta med AI. Men hur gör man för att bli vis? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I många sagor är det bättre att vara vis än vacker. Kanske stämmer det också, för forskning har visat att det finns ett möjligt samband mellan vishet och psykiskt mående. Anders Hansen och Louise Epstein analyserar den eftersträvansvärda egenskapen som ofta kommer med åldern.

I dagens arbetsliv efterfrågas ofta social kompetens, men vad är det egentligen? Och vad avgör egentligen hur en människas sociala förmåga ser ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns gott om råd för hur vi kan bli mer socialt kompetenta. Anna Bennich, legitimerad psykolog, förklarar varför en del av dem är meningsfulla och andra värdelösa. Man måste inte vara extrovert för att vara social!

Vad krävs för att inlevelseförmåga ska leda till omtanke i praktiken? Och varför är alla inte lika empatiska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anders Hansen och Louise Epstein undersöker den eftersträvansvärda egenskapen empati – hur uppstår den och kan det vara så att egenskapen har alldeles för gott rykte?

Vilka förmågor behöver man behärska för att vara en god lyssnare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En enligt finsk forskning finns det något som kallas för lyssnandets mörka sida. Det är när man lyssnar på fel sätt och faktiskt kan skada den man lyssnar på. Ja, vilken effekt kan mötet med en god lyssnare ha på hur vi mår? Programledare: Louise Epstein Gäst: Peder Björling, psykiater och legitimerad psykoterapeut Producent: Kicki Möller

De flesta gillar humoristiska personer – men går det att bli rolig om man inte är född med funny bones? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anders Hansen och Louise Epstein djupdyker i den eftersträvansvärda egenskapen humor. Hur kommer det sig att människohjärnan blev rolig?

Ödmjukhet kan tränas upp om bara viljan är den rätta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ödmjukhet kan ha stora fördelar. Forskning visar att chefer som erkänner sina misstag inger förtroende och ödmjukhet kan också inspirera fler att bli ledare. Personligheten ligger till grund för hur lätt man har att känna ödmjukhet men det går också att öva upp. Programledare: Louise Epstein Gäst: Anna Bennich, legitimerad psykolog Producent: Kicki Möller

Ibland påstås det att alla kan bli mer karismatiska med hjälp av några enkla knep. Men stämmer det? Och leder karisma automatiskt till ett bättre liv? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anders Hansen och Louise Epstein dyker ner i den eftersträvansvärda egenskapen karisma – en nådegåva som också har negativa sidor.

Idag är det nästan standard att man får göra ett personlighetstest när man söker arbete. Men hur effektivt är det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att försöka beskriva en människas personlighet har intresserat forskare och filosofer under historiens gång. Och i det moderna arbetslivet har många upplevt att bli indelade i en grupp efter vilken färg eller vilket djur man är. Professor Bo Melin berättar vad ett personlighetstest egentligen kan säga om en människas kapacitet i arbetslivet och vilka test som är oseriösa. Programledare: Louise Epstein Gäst: Bo Melin, professor i arbetspsykologi vid Karolinska Institutet Producent: Kicki Möller