P4 Dokumentär

I hotellbutiken i Singapore ser Owe Bergsten ett bärbart litet TV-spel. Året är 1981 och hans köp kommer snart att skapa en helt ny spelkultur i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1983 är året då de flesta betraktar TV-spelsbranschen som avslutad. Spelet som lanserats i samband med premiären av filmen E.T. har floppat och ingen vill satsa på den nya branschen. Alla utom en radiohandlare i Kungsbacka. Han har nämligen hittat ett nytt litet fickspel i en hotellbutik i Singapore. Ett spel som kommer att bli starten för den svenska spelutveckling vi ser idag. Dokumentären är gjord 2026. En P4 Dokumentär av Andreas Axén Folkow Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Med stort vildvuxet skägg och basker dyker han upp vid starten av Sverigeloppet 1951. Snart kommer han att cykla sig rakt in i svenskarnas hjärtan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gustaf Håkansson trotsar tävlingsledningen 1951 anordnas ett nytt cykellopp i Sverige med start i Haparanda och mål i Ystad. Vem som vinner är det ingen som minns, istället cyklar Gustaf Håkansson från Gantofta i Skåne in i svenskarnas hjärtan. Ännu idag är det många som minns honom och historierna om honom är många. Tävlingsledningen har sagt strängt nej till mannens Håkanssons medverkan. Men det här stoppar inte Gustaf Håkansson. Kallas ”Stålfarfar” och ”Skägget” Med ett stort vitt, vildvuxet skägg, en svart basker på huvudet och två stora röda påmålade nollor på skjortan, en fram och en bak, ger sig Gustaf in i tävlingen. Förutom smeknamnet ”Stålfarfar” kallas han också ”Skägget”. Snart har han överraskat alla med vad han kan göra och journalisterna börjar följa honom hack i häl. Vem doldes sig bakom skägget och varför blev han så älskad som han blev? Rikard Benny Liljegren har sökt efter svaren om en av dåtidens stora kändisar. Dokumentären gjordes 2026. Medverkande: Bengt Almquist, ägare av Johanna Museet Bernt Johansson, f.d. elitcyklist, återupplivade Sverigeloppet Bonde Persson, f.d. FN-soldat i Jerusalem Ola Hemström, radiojournalist och producent Medverkande barnbarn till Gustaf Håkansson: Ingrid Weslien Sune Lunneskog Per Börjesson Kent Håkansson Christer Håkansson Peter Håkansson Texter inlästa av Carl Cederbom och Carl Selling Reporter: Rikard Benny Liljegren Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: Rikard Benny Liljegren Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

När dansbandet Jigs tar paus så äntrar pausunderhållningen scenen. Det okända rockbandet AC/DC. Dansbandspubliken i Vinberg vet inte vad som väntar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Natten till den 31 juli 2026 brann dansrotundan Cortina utanför Falkenberg ner till grunden. Platsen där AC/DC gjorde sin första spelning i Sverige för 50 år sen. Det här är berättelsen om den spelningen. Det sägs att gatlyktorna blinkade ända ner till Falkenberg och att publiken drog sig undan i ren förskräckelse när rockbandet AC/DC drog igång sin första konsert i Sverige. Den där kvällen, 1976, på den lilla dansrotundan i Vinberg. Och inte blev det lättare av det som hände sen – där på scenen. Det var också spelningen som förändrade livet för ett gäng unga femtonåringar som tog cykeln till Cortina, en varm halländsk sommarkväll 1976. En P4 Dokumentär av Ola Hemström från 2009. ola.hemstrom@sverigesradio.se Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

I maj 1978 rullar ett filmteam in i lilla Skattungbyn i Dalarna. Under några veckor ska de spela in en kulturfilm. Det är i alla fall vad de säger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alla trodde det var en kulturfilm Byborna i Skattungbyn ställer villigt upp med inspelningsmiljöer till kulturfilmen från bygden och förväntan är stor när filmen ska visas på den lokala biografen i Orsa. Det är rykande åtgång på biljetterna och på premiärdagen är det flera som kommer uppklädda i folkdräkt. Men det tar inte många minuter in i filmen så blir stämningen en annan. Porrfilmen beskrivs som en kultrulle I dokumentären om den hemlighetsfull inspelningen av porrfilmen Fäbodjäntan berättar Martin Eriksson på P4 Dalarna historien bakom det som brukar beskrivas som en av Sveriges största kultrullar. En film som nu våren 2026 nylanseras. – Jag fick höra så många berättelser om Fäbodjäntan när jag växte upp, och ju mer jag fick höra när jag började gräva, desto mer intresserad blev jag. Dokumentär fokuserar på vad som hände när filmteamet kom till Skattungbyn och Orsa och om de ovetande bybornas reaktioner när de kom på den lokala premiären. – Historierna om Fäbodjäntan är många, och de lever kvar än idag. I vissa fall är det ett känsligt ämne. Dokumentären gjordes 2013. Reporter: Martin Eriksson Producent Ola Hemström och Sofia Kottorp Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Arbetet i fabriken är slitigt. Men Dr Hjortons pulver tar bort tröttheten! Köerna till apoteket i Huskvarna är långa. Men sen börjar problemen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Huskvarna-fabriken sprids i början av 1900-talet ett vitt pulver som sägs göra underverk. Man kallar påsarna som pulvret säljs i för ”sippor”. Det lindrar värk, dämpar trötthet och hjälper arbetarna att hålla ett högre tempo. Pulvret blir en del av vardagen i Huskvarna. ”Sipporna” gav allvarliga hälsoproblem På Apoteket har man fullt upp med att hinna tillverka pulver för att tillgodose den stora efterfrågan. Vid lunchtid, när arbetarna på fabriken har rast, bildas en lång kö utanför apoteket som sträcker sig långt ut på gatan. Men med tiden börjar allt fler Huskvarnabor drabbas av allvarliga hälsoproblem. Vad är det egentligen i pulvret? Dokumentären är gjord 2026. Medverkande: Catharina Frendin Ann-Britt Thor Annica Lind Leif Ockander Thomas Ahlebro Reporter: Lovisa Haag Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: David Hellgren Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Berättelsen om fyra nepobabies som vände upp och ner på dansbandssverige och fick ta emot en offentlig ”dödsdom” i direktsändning. Här kan du lyssna på hela avsnittet i P3 Musikdokumentär: Arvingarna - de motvilliga dansbandskungarna

Jazztrummisen Ronnie Gardiner är på väg till stranden för att ta sitt liv. Då möter han pojken utan armar och ben som kommer att förändra hans liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rånmordet tog Ronnies livslust När Ronnie Gardiners stora kärlek Git brutalt rånmördas på Kanarieöarna tappar den kände jazztrummisen lusten att leva. Men ett möte på stranden förändrar allt. En ung pojke i en rullstol, utan armar och ben, ler plötsligt mot Ronnie. Som stannar upp i sin tanke, och inte går ner till havet för att ta sitt liv, som han tänkt. Istället börjar han tänka på vad hans armar och ben gett honom i livet. Allt; för en trummis. Spelglädje, en mängd vänner, resor, tillfredsställelse. Och trots att Ronnie inte kan något alls om neurologi eller som dyslektiker inte ens brukar läsa en längre bok, lyckas han utveckla en metod som förbättrar koordinationen för Parkinson- och Strokepatienter. RGM, Ronnie Gardiner Method sprider sig sedan helt organiskt över hela världen. Men Ronnie kan inte sluta tänka på pojken i rullstolen som räddade hans liv. Han gör efterlysningar varje gång han blir intervjuad. Och en dag, efter nitton år, kommer ännu ett möte som kommer att få stora konsekvenser för både Ronnie, och pojken, som nu är en vuxen man. Medverkande: Ronnie Gardiner, jazzmusiker Mikael Andersson, föredragshållare Petra Pohl, fysioterapeut vid Göteborgs Universitet Itte Nygren, cirkelledare RGM Karin Eriksson Jeansson, cirkelledare RGM En P4 Dokumentär av Christina Höglund Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Två personer hittas nakna och döda 1915 i ett badrum. Hon är en fattig arbeterska, han kändisarkitekt. Hon är 16 år, han 54. Varför dör de tillsammans? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På valborgsmässoafton 1915 sker två begravningar i Malmö. Den ena i de finaste kvarteren på Gamla kyrkogården mitt i stan. Den andra på S:t Pauli Södra, granne med industriområdena. En vecka tidigare har Malmös kände och uppburne arkitekt Alfred Arwidius och den fattiga fabriksarbeterskan Anna Maria Jönsson hittats döda i hans badrum, i en paradvåning i centrum. Han får en storslagen ceremoni. Runt kistan står sorgklädda direktörer, disponenter och politiker från stadsfullmäktige och kapellet är fyllt med kransar. Hon får en stilla kyrkoringning, initierad av arkitektens lillasyster, Hilma. Vad var det som hände den där kvällen, i badrummet på Adelgatan 5? Dokumentären är gjord 2026. Reporter: Anna Landelius Producent: Lotta Malmstedt Slutmix: André Ljungberg Stämningsmusik: Ronald Heu, Mikael Svanevik Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Hennes nyskapande mode blir en världssuccé. När hon är 55 år förlorar hon allt och lämnar landet. Men i New York satsar hon allt på en ny karriär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Katja of Sweden, Sveriges första internationellt kända modedesigner, revolutionerade kvinnornas garderob. Med sin starka känsla för framtiden och sin kreativa målmedvetenhet skapade hon kläder för den moderna yrkeskvinnan. Till en början i USA, senare i Sverige, i samarbete med MMT, Malmö Mekaniska Trikåfabrik. Skromberga - Stockholm - New York 1946 åkte Kata Hallberg, från Skåne, till Amerika för att lära sig kläddesign. Hon var uppväxt i en liten bruksort, Skromberga, med hundratals arbetare, män och kvinnor, där allt handlade om produktion. Hennes pappa var modellör, designer, på bruket. -Det var en väldigt kreativ miljö. Man konstruerade alla maskiner på plats, maskiner som kunde hjälpa tillverkningen att bli mindre hantverksmässig. Jag tror hon tyckte det var väldigt spännande, säger Ann-Margret Wendt, som själv växte upp i Skromberga. Varken korsett eller getingmidja I New York gick Kata på Parsons's School of Design började sedan skapa bekväma kläder för moderna kvinnor, plagg som gick att både arbeta och leva i, stick i stäv med rådande ideal som föreskrev korsett och getingmidja. Men Kata kunde man inte uttala i Amerika, så nu blev hennes namn Katja - och varumärket ”Katja of Sweden”. Amerikanerna älskar Katjas nyskapande, enkla stil, mode i svensk allmogeton, som tidningarna skriver. I intervjuer säger hon att hon är inspirerad av svensk hemlängtan och sin egen starka klädfilosofi. Till Huaröd i Skåne Efter en rad succéår i USA flyttar hon 1954 tillbaka till Sverige, nu med familjen: sin amerikanske make Rod Geiger, som är filmare, och deras tre söner: Anders, Lincoln och Christopher. Katja of Swedens bas blir en gård i byn Huaröd i Skåne varifrån hon skapar mode för hela världen. Hon visar hur man kan göra dammode i trikå för konfektion i samarbete med Malmö Mekaniska Trikåfabrik, MMT, som tar fram maskiner för Katjas design. Hon designar också bekväma skor för aktiva kvinnor i samarbete med skofabriken Gyllene Gripen i Malmö. I en värld styrd av män är det ingen som sätter sig på Katja. Hon driver fram sina idéer och är Sveriges högst betalda kvinna. Anklagelser om skattefusk Men tiderna förändras. I mitten av 1970-talet börjar det gå dåligt i den svenska tekoindustrin, produktionen kräver dyra nya maskiner och ledningen i företaget förändras. Efter en strid om varumärket Katja of Sweden anklagas Katja för skattefusk. Gården i Huaröd måste säljas på exekutiv auktion och Rod och Katja står med tomma händer. De lämnar landet. För att förverkliga en ny designidé i New York: home fashion, husgeråd! En karriär som ska bli ännu större än den första i USA. I 20 års tid fyller Katjas design amerikanska hem med glas, porslin, ishinkar, kastruller, dukar, servetter, grytlappar, handdukar, kuddar och täcken. Varuhuset Macy's inrättar särskilda Katja Shops och på Bloomingdale's väcker Katja större uppmärksamhet än det svenska kungahuset... Dokumentären är gjord 2026. Reporter: Lotta Malmstedt Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: Christian Jangegård Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Jonas Classon är 13 år när han blir svårt sjuk. Läkarna står maktlösa. Då tar en lärare med honom till en sjö med sångsvanar. Det förändrar allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jonas är en glad och nyfiken pojke som älskar att fiska och cykla i skogen. Plötsligt drabbas han av svåra krampanfall och hamnar på sjukhus. Trots en lång rad undersökningar hittar läkarna ingen förklaring. Jonas faller ner i ett själsligt mörker och i sina svartaste stunder önskar han att livet ska ta slut. Mötet med sångsvanarna Då möter han läraren Nisse Eriksson, som undervisar honom på sjukhuset. När han ser hur dåligt Jonas mår får han en djärv idé. En tidig morgon i mars tar han med Jonas till en sjö med sångsvanar. När flockarna flyger in över vattnet och sjunger in våren händer något i Jonas. – Det var som att de kom med ett nytt liv och la det i mina händer, säger Jonas. Han börjar fotografera fåglarna. För första gången på länge känner han glädje och hopp. Jonas får inget krampanfall vid sjön. Efteråt känner han sig till och med lite starkare. Så de fortsätter att åka dit, och till andra platser i naturen där det finns fåglar. Med kameran i handen och Nisse vid sin sida tar Jonas de första stegen bort från sjukdomen – och mot ett nytt liv. Dokumentären är gjord 2026 av Magnus Johansson, Iris Media. Producent: Sofia Kottorp

En flaskpost hittas utanför Sicilien. Brevet är skrivet av en ung svensk sjöman och når 15-åriga Paolina. Det blir starten på en oväntad kärlekssaga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En flaskpost vid Siciliens strand Paolina är ett av familjens 11 syskon. Familjen är fattig och bor på Sicilien. En dag 1955 när hennes pappa är ute och fiskar för att få mat till familjen ser han en flaskpost guppa på vågorna. Med prästens hjälp kan han tyda meddelandet som är skrivet på engelska. Det är en svensk ung sjöman vid namn Åke Viking som skickat ett brev med hjälp av en flaskpost. Han söker en flicka att brevväxla med. Pappan beslutar att det får bli Paolinas storasyster Maria som ska svara Åke. Han hoppas att Maria på det här sättet ska få ett bättre liv. Men Paolinas mormor skickar med ett foto också på Paolina, och det är det fotot som Åke fastnar för. Storslaget bröllop i Syrakusa Åke och Paolina börjar brevväxla och känslorna spirar. Storasyster Maria förlåter aldrig sin lillasyster Paolina men Paolinas och Åkes kärlek kan inte stoppas. När de möts för första gången friar Åke till Paolina. Åke är då 22 år och Paolina 17 år. Deras kärlekssaga blir en världsnyhet och en rik dam i Italien bekostar ett storslaget bröllop mot att hon får vara med på festen. Bröllopet blir det största i Italien sedan Svenska skådespelerskan Anita Ekberg gifte sig två år tidigare. En vecka efter bröllopsfesten går färden till Istrum i Sverige där Åke och Paolinas nya liv väntar. Dokumentären är gjord 2026. Reporter: Jakob Odelstad Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: David Hellgren

I sjukhusets källare uppfinner Tage Malmström ett instrument som kommer att förändra förlossningsvården. Men läkarna hånskrattar åt Tages experiment. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På 50-talet arbetar Tage Malmström på Kvinnokliniken 2 i Göteborg. Han tar emot en aldrig sinande ström kvinnor med värkar och vattenavgång. På den här tiden är kejsarsnitt ett riskabelt ingrepp. Om barnet behöver komma ut snabbt används ofta tång. Men Tage tänker att det måste finnas ett bättre och skonsammare sätt. Experimenten i källaren Redan på 1800-talet gjordes försök med att konstruera sugklockor. Men ingen har fått själva sugkoppen att fästa på barnets huvud. Metoden har fallit i glömska tills Tage plockar upp den igen. Han tar hjälp av en sjöingenjör och en professor i maskinteknik för att konstruera en sugklocka. De hittar en form på sugkoppen som fäster på barnets huvud. Metoden testas först på hönsägg i en attrapp och senare föds många barn i Göteborg med hjälp av sugklockan. Utskrattad på Karolinska Institutet När Tage ska lägga fram sin doktorsavhandling möter han ett kompakt motstånd. Kollegorna tycker inte sugklockan har något att bidra med. För Tage väntar en mörk tid. Sugklockan lever dock sitt eget liv och sprids snabbt över världen. Medverkande Lotta Malmström, Tage Malmströms dotter. Ivi-Mai Schöön, underläkare hos Tage på 50-talet. Ingrid Dahlén Nilsson, underläkare hos Tage på 50-talet. Kerstin Hagenfeldt, läkarstudent på 50-talet som närvarade vid Tages disputation. Elinor Elmborg Holmgren, födde barn med hjälp av sugklocka när metoden var ny. Lars Broström, läser texter ur broschyren Mor och Barn. Tack också till Bo Lindberg, pensionerad överläkare i obstetrik och medicinhistoriker. Dokumentären är gjord 2026. Reporter: Cecilia Ohlén Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström Ljudmix: David Hellgren Tankar om dokumentären? Hör gärna av dig! cecilia.ohlen@sr.se

När Thomas Rydén ser ett par unika medeltida bokblad på nätet budar han hem dem – och inser att han sitter på en stulen konstskatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En kväll i början av 2000-talet sitter konstvetaren Thomas Rydén i en nersutten soffa i en liten lägenhet i Lund. Det börjar bli sent och hans glasögon har glidit ner på näsan. Innan han stänger sin dator och går och lägger sig bestämmer han sig för att slänga ett sista öga på en amerikansk auktionssajt. Han scrollar förbi antika mynt, slitna böcker och kitschig konst. Plötsligt stannar han upp. På skärmen ser han två gulnade bokblad med märkliga figurer och snirkliga ornament. Illustrationerna påminner om något ur en nutida barnbok. I annonsen nämns inget om bladens ursprung, men Thomas Rydén, som är specialist på medeltida handskrifter, anar direkt att de är betydligt mer värdefulla än vad säljaren har koll på. Stulna medeltida bokblad på nätet – Jag kände igen vissa drag från de här dekorationerna. Det rörde sig om i princip den högsta kvaliteten, mer eller mindre kungliga beställningsarbeten. Och de ska på något vis inte cirkulera på Ebay, säger han. Men Thomas hinner inte klicka hem bladen – någon annan hinner före. Trots det kan han inte släppa tanken på dem. Och några kvällar senare dyker ett till par blad upp på samma sajt. Thomas är förberedd och slår till. Snart inser Thomas Rydén att han sitter på en stulen konstskatt. Han bestämmer sig för att gå till botten med mysteriet. Jakten på svar om konstskatten ska göra honom både till nationalhjälte och eftersökt av den italienska maffian. Dokumentären är gjord 2026. Reporter: Izabella Rosengren Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: David Hellgren Medverkande: Thomas Rydén, konstvetare och specialist på medeltida handskrifter.

Chefredaktören Hans Hatwig bestämmer sig för att göra den första svenska science fictionfilmen för barn, med utomjordingar i bioformat. Men allt går fel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Året är 1985. Hans Hatwig är chefredaktör för ungdomstidningen OKEJ men har en dröm om att göra långfilm. Plötsligt får han möjlighet att förverkliga sin dröm när filmbolaget Sandrews nappar på hans idé och går in som finansiärer. Hans Hatwig samlar ihop sitt team Från Helsingborg kommer 20-årige Keijo J Salmela som får huvudrollen som Yr-ving, en av de tre utomjordingarna i filmen. 10-åriga Åsa Dahlenborg från Falköping får rollen som Marre, som ska hjälpa utomjordningen Yr-ving hem till sin planet. Jobbet som filmfotograf går till Peter Mokrosinski, som många år senare kommer till Oscarsgalan med filmen Ondskan. Flygande tefat i Bert Karlssons nöjespark Tillsammans reser de med resten av filmteamet till Västergötland och Bert Karlssons nyöppnade nöjespark i Skara, där filmen ska spelas in. I delar fraktas ett stort flygande tefat dit, byggt i Filmstaden i Solna. Kaos och dåliga recensioner Filminspelningen sätter igång, men vad ingen vet är att det kommer bli en rätt snårig resa med stress, ett trasigt knä, klena helikoptrar, en premiärfest med otroligt dålig mat och svidande recensioner i tidningarna. – När jag satt på premiären och såg filmen tänkte jag bara ”katastrof”, berättar Hans Hatwig. I dokumentären möter du också filmarkeologen Niclas Asker från Grums, som många årtionden efter filmens premiär 1986, får in Gröna Gubbar från Y.R. till sin videobutik med begagnade band. Filmen får hans hjärta att slå volter. Kanske kan science fiction-äventyret nu få sin plats i svensk filmhistoria? Dokumentären är från 2026. Reporter: Christopher Johansson Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström Slutmix: Karl Boustedt Medverkande: Hans Hatwig, filmregissör - Stockholm Peter Mokrosinski, filmfotograf - Stockholm Keijo J Salmela, skådespelare - Helsingborg Bert Karlsson, skivbolagsdirektör och nöjesparkägare m.m. - Skara Åsa Dahlenborg, skådespelare - Falköping (Stockholm) Niclas Asker, filmarkeolog - Grums

Kjell Höglund är känd för klassiska låtar som ”Genesarets sjö” och ”Man vänjer sig”. Men 1973 har han en annan karriär – som efterjagad radiopirat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Radio 88 börjar sända 1972, en tid när Sveriges Radio är de enda som får sända radio i Sverige. Sändarmasterna ägs av statliga Televerket, som ansvarar för att hålla etern fri från störningar och infiltratörer. Den nya piratradiokanalen Radio 88 sänder sent på kvällarna, med reklam och helt utan tillstånd. I sina sändningar blandar de absurd humor och proggmusik med angrepp på politiker. Ständigt jagade av polis, Televerket och en stor grupp privatpejlare. Det är Anders Bjurström som startar Radio 88. När han flyttar in i kollektivet Ornässtugan i Solna träffar han Monica Nilssen, Björn Bränngård och Kjell Höglund – tre personer som blir viktiga för Radio 88. Våren 1973 hörs Kjell Höglund och Björn Bränngård ofta tillsammans i Radio 88:s sändningar på söndagskvällarna. Efter ett uppehåll har kanalen startat på nytt med en proggigare framtoning, utan reklam och med angrepp mot borgerliga politiker blandat med absurd vänsterhumor. Samtidigt passar de inte riktigt in i den tidens gravallvarliga vänsterrörelse. – Det är ingen tvekan om att det är väldigt stora grupper som är ganska arga på oss, sa Kjell Höglund då. Radio 88 jagas av polisen och Televerket För att kunna höras i etern har Radio 88 tillverkat hemmabyggda FM-sändare som de flyttar varje dag och gömmer på olika platser runtom i Stockholm. Men i takt med att Radio 88 får mer uppmärksamhet i tidningarna intensifieras jakten på personerna som ligger bakom kanalen. Kalla kriget pågår fortfarande och staten är på sin vakt. En olaglig radiosändare i händerna på okända aktörer skulle kunna användas för desinformation – om kriget kommer. Polisen och Televerkets pejlare placerar ut personal på platser där de vet att Radio 88 tidigare sänt. De försöker hitta sändarna som göms på hustak, bergstoppar och vindskontor – bland annat inbyggda i en attachéväska. Enligt Kjell Höglund själv tycks Radio 88:s impulsiva, fräcka och ologiska sätt att planera sin verksamhet förvirra polisen och Televerket. Och en dag får Radio 88 hjälp från oväntat håll. Dokumentären bygger på gamla inspelningar från gamla piratsändningar, bandat material ur privata samlingar samt arkivmaterial från Sveriges Radio och Sveriges Television. Där hörs bland andra Björn Bränngård, Monica Nilssen, Kjell Höglund, Anders Bjurström, Willy Josefsson och Bengt ”Pejlar-Bengt” Forsgren. Dokumentären är gjord 2026. Reporter: Tommie Jönsson Producent: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: Tommie Jönsson

Stellan Gustafsson är en av de äldre herrarna i modelljärnvägsklubben. De har träffats i ett skyddsrum varje måndag i 50 år. Men nu är bygget hotat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett amerikanskt landskap i skala H0 Den långa modelljärnvägen snirklar sig fram i skyddsrummet som ligger under en skola i Järfälla. Medlemmarna har byggt upp samhällen, broar, hus och skogar. Små figurer väntar vid övergångsställen, rastar hunden eller står och fiskar medan godståg eller gamla ånglok tar sig fram över sjöar och i tunnlar. Modellen är byggd som ett amerikanskt landskap från 1974 i skala H0, rälsens huvudbana och bibana bildar tillsammans 90 meter räls. Stellan, Lasse och de andra männen i klubben har byggt upp allt det här under decennier. Varje måndag har de träffats, druckit kaffe och ätit mandelkubb och rulltårta. Flera av dem är pensionerade och lever ensamma. För 78-åriga Stellan är det här en av veckans höjdpunkter. Skyddsrummet måste tömmas Men det kommer ett brev från kommunen om att skyddsrummet måste kunna tömmas på 48 timmar. Kommunen vill säkra skyddet för sina invånare och hänvisar till Rysslands krig mot Ukraina. Det stora tågbanebygget måste rivas så snart som möjligt. Reporter: Karin Hållsten Producent: Sofia Kottorp Slutmix: David Hellgren

Nationalskalden och akademiledamoten Carl Snoilsky lämnar hastigt fru och barn och flyr utomlands med änkegrevinnan Ebba Piper. Skandalen är ett faktum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Carl Snoilsky är i slutet av 1800-talet en av Sveriges mest uppburna poeter. Han är dessutom diplomat, greve, ledamot av Svenska Akademien och älskad av kungen. Men år 1879 säger han upp sig med omedelbar verkan och lämnar Sverige och Skåne. – Han lägger en lapp på skrivbordet som i princip bara säger ”jag går”, säger Mia Gröndahl, verksamhetsledare på Christinehofs slott i Skåne. Vad hände mellan Carl Snoilsky och Ebba Piper? Carl Snoilsky har lämnat landet tillsammans med Ebba Piper, en ung änka från en av Skånes mäktigaste adelsfamiljer. Dessutom var Ebbas man kusin med Carls fru. Skandalen är ett faktum och blir ett givet samtalsämne i de finare salongerna, enligt antikexperten Peder Lamm. – Då fanns ju varken Svensk damtidning eller Facebook eller någonting annat. Vad hade Stockholmssocieteten att skvallra om? Det här var ju oerhört smaskigt att sätta tänderna i. När damerna efter en middag satt och drack likör, då snackades det nog ordentligt, säger Peder Lamm. Det här är berättelsen om en kärleksskandal som skakade den skånska adeln och ett hysch-hysch som levt kvar i flera generationer. Dokumentären är gjord 2026. Reporter: Lotta Malmstedt Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: Christian Jangegård Stämningsmusik: Ronald Heu

Solveig och Bertil blir ett par under andra världskriget. Nu firar de sin 75-åriga bröllopsdag, som 100-åringar. Hur håller man kärleken vid liv så länge? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I början av 1940-talet har 16-årige Bertil Bengtsson bjudit hem några vänner på dans i familjens stora våning i Göteborg. Att 18-åriga Solveig tackar ja till Bertils inbjudan är inte självklart, trots att de är med i samma diskussionsklubb. – Jag tyckte nog de var lite barnsliga, pojkarna. De var ju ett år yngre och det gör ju mycket, säger Solveig. Efter många och långa promenader i och omkring Göteborg utvecklar de en vänskap som leder vidare till en förälskelse. Trots att andra världskriget rasar i Europa tror de båda på en ljusnande framtid efter studenten. Bertil och Solveig glider isär Men de pratar inte om en gemensam framtid – de vet att de ska skiljas åt. Bertil ska nämligen lämna Göteborg för studier i Uppsala. Paret tappar kontakten och glider ifrån varandra. Men när Bertil en dag får reda på att Solveigs relation med en annan man tagit slut ser han sin chans. Hösten 1948 möts de igen, och ett nytt kapitel i deras liv inleds. Även om de kanske inte vet det än. Dokumentären är från 2026. Reporter: Camilla Widebeck Producent: Sofia Kottorp Ljudläggning: Ola Hemström

Över 800 amerikanska militärer lämnade sin tjänstgöring och rymde till Sverige under Vietnamkriget. En av de fyra första som kom var Michael Lindner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Som ung drömmer Michael Lindner om att jobba i armén, men i tonåren förändras hans tankar. – Jag visste redan då att jag inte kunde döda en annan människa. 1967, när Michael är 18 år, befinner sig hundratusentals amerikanska soldater i Vietnam. Michael hoppas få ett kontorsjobb hemma, men får så småningom beskedet om vart han ska – via en lapp där ett ord står skrivet: ”Intrepid”. Vietnamdesertörerna ombord på USS Intrepid Ombord på det enorma hangarfartyget USS Intrepid som ska ta honom till Sydkinesiska havet lär Michael känna tre andra amerikanska sjömän. Senare, under en permission när de sitter på en bar tillsammans, bestämmer de sig för att rymma. – Jag förstod: Okej, tåget går nu. Det är bara att kliva ombord, säger Michael Lindner som numera heter Sutherland. På flykt undan militärpolisen tar sig de fyra desertörerna till det enda neutrala land som tar emot dem: Sverige. Dokumentären är gjord vintern 2025. Reporter: Jakob Odelstad Producent: Sofia Kottorp Slutmix: David Hellberg

Våren 1897 lyfter en ballong med sikte mot Nordpolen – men männen ombord ses aldrig igen. Vad var det som hände? Lyssna på P3 Historia om Andrées polarexpedition, en serie i tre delar, hos Sveriges Radio.

Harald gör inbrott i hela Sverige. Han blir känd som Bildsköne Bengtsson och beskrivs som en modern Robin Hood. Men polisen är honom hack i häl. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under tidigt 1900-tal stryker tjuven Harald Bengtsson omkring i Sverige. Han använder dynamit när han spränger kassaskåp och han gör inbrott hos välbeställda personer. Han ser alltid proper ut och ger ett förtroendeingivande intryck. Bildsköne Bengtsson ses som Robin Hood Polisen är honom ständigt på spåren och fångar honom också många gånger. Han tillbringar många år på olika fängelser. Tidningarna rapporterar ständigt om honom och Bildsköne Bengtsson, som han kallas i pressen, får många läsares sympatier. De ser honom som en sorts modern Robin Hood-karaktär som stjäl från de rika och ger till de fattiga, det vill säga honom själv. Kompanjonen Tatuerade Johansson Tillsammans med Tatuerade Johansson, som han träffar på Långholmens fängelse, drar han ut på en flera år lång inbrotts-runda över halva Sverige. Tjuvgodset gömmer de i skogen och de bor i en underjordisk koja som de själva bygger och inreder med stöldgods. Orientaliska mattor täcker golvet och väggarna tapetseras med dyrt möbeltyg. Mellan år 1932 och 1934 kommer polisen Bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson allt närmare. I tuffa tider finns det ett behov av myter i folkminnet, menar Dick Harrisson, professor i historia vid Lunds universitet. Förmodligen var Bildsköne Bengtsson en sådan. – ”Sociala banditer” behövs i ett samhälle. Vi använder berättandet för att komma ur kriser och för att må lite bättre, säger Dick Harrisson. Dokumentären är gjord 2025. Medverkande: Bertil Sandström (journalist och författare) och Malin Arvidsson (historiker vid Lunds universitet) som tillsammans skrivit boken ”Den bildsköne” Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet Arkivklipp från P4 Kristianstad med Margit Olsson, Wendela Persson, Erik Hillerström Bildsköne Bengtsson gestaltas av Assar Afzelius på P4 Malmöhus Tidningsartiklarna är inlästa av Malin Marco. Reporter: Peter Gropman, Kreativa Klubben AB Producent: Sofia Kottorp

En cirkus kommer till Skänninge år 1806. I en av vagnarna står ett exotiskt djur med snabel. Ingen har sett något liknande och snart utbryter kaos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är den fransk-preussiska cirkusdirektören Jean Baptiste Gautier som tillsammans med sitt cirkussällskap kommer till Sverige, med kungligt tillstånd. Under flera år har de rest land och rike runt, men nu har de landat i Svea Rike. Bland alla djur de har med sig, finns ett som är väldigt speciellt. Nämligen en elefant. Det ska komma att bli den första levande elefanten som sätter sina fötter på svensk mark. Under två år stannar de i Stockholm och visar upp sina djur, men när intresset dalar, ger de sig av på turné i resten av landet. I augusti 1806 anländer de till Skänninge, i Östergötland, för att medverka på den anrika marknaden som hålls årligen. Väl framme, tvingar de in elefanten i rådhuset, upp till andra vången, där förevisningarna ska äga rum. Men ganska snart efter att de anlänt blir det bråk och stök och en dag full med förväntningar, förvandlas snart till ett rent helvete. När dagen väl lider mot sitt slut, finns inte ett enda helt fönster kvar på rådhuset där elefanten håller till. Förevisningarna har slutat i ett stort upplopp. Medverkande: Gunnar Nirstedt - författare Erik Petersson - historiker och författare Thorbjörn Andersson - Skänninge Guideförening Filip Lindqvist - pedagog på Ekonomiska Museet i Stockholm Annonser och dagboksanteckningar inläst av Carl Cederbom och Lovisa Björnsdotter. Dokumentären är gjord 2025. Reporter: Rikard Benny Liljegren Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Björn Rosenström studerar juridik på dagarna – på nätterna gör han succé som könsrockare. Men till slut måste han välja. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Juriststudenten Björn Rosenström har egentligen aldrig någon ambition att bli musiker eller att sälja skivor. På 90-talets studentfester uppträder han med sina egenskrivna låtar med texter i samma härad som Eddie Meduza och Onkel Kånkel. Så småningom bestämmer han sig för att spela in sina låtar i en studio. – Du är inte klok, det kan du inte göra, blir kompisen Marias reaktion på Björns inspelningsplaner. Det slutar med att skivan ”Låtar som är sådär” mot alla odds säljer över 140 000 exemplar – men den blir också avskydd och hatad. Björn Rosenström om bilden av honom Björn Rosenströms hobby som musiker och hans arbete i tingsrätten ska dock visa sig bli en svår kombination. Han minns särskilt att en spelning på Folkets park i Huskvarna blev en stor grej. Spelningen beskriver han som ett fylleslag som gick till historien. – Det spädde väl på ryktet om den här bestialiske sexisten uppe i Mariestad som kommer och förstör livet för folk. Det blev väl en sådan mediabild av mig, säger Björn Rosenström. Det här är berättelsen om hur det gick till när juristen Björn Rosenström blev könsrockare på heltid och ett självklart namn på landets livescener. Dokumentären är gjord 2025. Reporter: Bo Sjökvist Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp Tekniker: David Hellgren

I Stockholms nattliv blir kraftatleten Miss Arona och den svarte boxaren George Sylvan ett udda par. Men en kväll 1932 slår nazisterna till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ester Sylvan, eller Miss Arona som hon också kallar sig när hon visar upp sin råstyrka på marknader, blir 1932 även anlitad i föreställningen ”Guds gröna ängar” på Dramaten. Pjäsen är baserad på berättelser från Gamla Testamentet och under urpremiären i New York två år innan, består hela ensemblen av svarta personer. I Sverige är alla skådespelare vita men har målats svarta i ansiktet. Afrosvensken Georg Sylvan söker anställning som statist men får inte jobbet. Istället får han jobb som någon slags publikvärd i Dramatens foajé. Men så en kväll väntar nazisterna i mörkret utanför Dramaten. Dokumentären är en produktion från Ljudbang AB och gjordes 2025. Reporter: Laura Wihlborg Producent: Emma Janke Exekutiva producenter på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia Kottorp Ljudläggning: Miriam Berhane Slutmix: David Hellgren

I boxningsringen står den välklädda, korta Miss Arona och den långe, mörkhyade Georg Sylvan. Två udda figurer i 30-talets Sverige. Matchen kan börja. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommaren 1935 är det fullsatt på Haga nöjesfält i Stockholm. Alla vill se den ovanliga boxningsmatchen mellan Europas starkaste dam, Miss Arona, och ”sluggern från Paris”, George Sylvan. Han har boxningsshorts med hög midja. Hon är flera huvuden kortare, i avslöjande paljettdräkt. Hon har gjort en karriär som Europas starkaste kvinna där hon sliter av boxerkablar, vrider sjutumsskruvar till korkskruvar och som bravurnummer balanserar tre stora män på sin mage när hon går ner i brygga. Han har mött några av världens största namn i boxningsringen och synts på bioduken. Deras riktiga namn är Ester och Georg Sylvan och de är ett gift par. Två udda figurer i sin tids Sverige som båda vet var det är att stå utanför. Det här är berättelsen om en annorlunda kärlekssaga, mellan Europas starkaste dam och sluggern från Paris och om det våldsamma dåd som kom att ändra deras liv. Medverkar gör parets dotter Ramona Sylvan och barnbarnet Matias Sylvan. Dokumentären är en produktion från Ljudbang AB och gjordes 2025. Reporter: Laura Wihlborg Producent: Emma Janke Exekutiva producenter på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia Kottorp Ljuddesign: Miriam Berhane Slutmix: David Hellgren

Till den mytiska platsen Kullen vallfärdar fans för att minnas TV-rysaren som skrämde slag på en hel generation 1967. Mystiken lever ännu efter 60 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ungdomsserien Kullamannen spelades in sommaren 1967 och visades under julen samma år. Den var banbrytande i det nya mediet TV och många som är födda på 50- och 60-talen vittnar om starka minnen av den dramatiska stämningen och Hitchcock-lika spänningen. Idag, nästan 60 år senare, vallfärdar människor till inspelningsplatserna på Kullen i Skåne för återuppleva nostalgin kring spionserien och de fyra kusinerna som kom att rädda världsfreden. Kullamannens vänner älskar nostalgin Gruppen Kullamannens Vänner har närmare 5.000 fans som delar minnen och upplevelser – en del till och med klär sig som karaktärerna i serien, den mystiske Doktor Miller och skurken Farbror Ludvig, när gruppen träffas. För några år sedan kom även några av barnskådespelarna med i gruppen. De guidar nu nyfikna på plats i Skåne och delar frikostigt med sig av sina minnen från inspelningen. – Det här är helt oväntat. Jag kunde inte tro att man kunde få så många nya vänner när man är 70-plus, säger Olle Myrberg, som spelade Kaj, 14, i serien. I Besatt av Kullamannen möter journalisten Lotta Malmstedt fansen och de som var med, barnskådespelarna som idag är gråhåriga. Kullamannen finns i SVT:s Öppet Arkiv. Reporter: Lotta Malmstedt Producent: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: Christian Jangegård

Efter en lång kamp väntar Maja och Magnus barn. Imorgon ska de på ultraljud. Då slutar Maja att andas. Nu börjar en ny kamp - för att rädda deras liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Följ Magnus Kviske och Maja Karlberg genom deras kamp för att bli föräldrar till dagen då allt höll på att ta slut. Magnus kunskaper i Hjärt- och lungräddning skulle visa sig vara avgörande för att han skulle få behålla den familj som just höll på att bli till. Men det går inte en dag utan att han tänker på det som hände den där morgonen när Maja drabbades av plötsligt hjärtstopp. Det här är berättelsen om Magnus, Majas och Tages resa Mer information om Hjärt- och lungräddning hittar du här: https://www.hlr.nu/sa-har-gor-du-vuxen-hlr/ Reporter: Ola Hemström Producent: Sofia Kottorp Slutmix: Ola Hemström Vill du skicka en hälsning till Magnus och Maja eller ge oss tips om andra berättelser, maila till P4dokumentar@sverigesradio.se

Bea Uusma har i 20 år satsat allt för att lösa gåtan om expeditionen som gick under 1897. Nu är hon en ny ledtråd på spåret och ska till Vitön igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 11 juli 1897 lyfter vätgasballongen Örnen från Spetsbergen i Norge. I ballongens korg står tre unga svenska män som vill bli de första på Nordpolen. I stället hamnar de mitt ute på polarisen. I 33 år är Andrées polarexpedition försvunnen. Sedan hittar man rester av packning och kroppar. Men gåtorna hopar sig. Hur dog de tre männen? Bea Uusma väljer läkaryrket för att lösa expeditionens gåta Bea Uusma ramlar av en slump över historien och blir helt tagen av männens öde. Hon utbildar sig till läkare bara för att kunna hitta svaren på mysterierna som gäckat så många, så länge. – Det är som världens finaste pussel och så är det några bitar som saknas, säger Bea Uusma. I över 20 år har hon forskat kring expeditionen och sökt svar på gåtan kring den. Och så hittar hon en ny ledtråd och bestämmer sig för att satsa allt på en forskningsresa till Vitön i Arktis. Hon säljer sin bostad och flyttar in en mindre för att ha råd med resan. Allt måste planeras minutiöst. – Mitt liv är att krångla med den här jävla expeditionen! utbrister hon. Dokumentären är gjord hösten 2025. Reporter: Lena Nordlund Producent: Sofia Kottorp Slutmix: David Hellgren

Efter att K-G:s fru gått bort hittar han en bild han aldrig framkallat. På en 60 år gammal ungdomskärlek. Vad hände henne? Nu börjar sökandet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På bilden Karl-Gustav Melin hittar tittar en 60 år gammal ungdomskärlek in i framtiden. De skiljdes åt på en perrong 1961. Vad hände henne? Sökandet efter An kommer att leda till ett oförglömligt och livsförändrande återseende. Programmet är gjort 2025 av Ola Hemström. Producent: Sofia kottorp Vill du skicka en hälsning till K-G Melin och An Gentz eller tipsa redaktionen om andra fascinerande berättelser så kan du maila till P4dokumentar@sr.se

Det lilla fotbollslaget Ljungskile SK är i Allsvenskan, men saknar pengar. En “baddräktskung” kommer till undsättning. Men på sportsidorna rasas det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Skarsjövallen i Ljungskile byter lagen om i två gröna byggfuttar. Det finns varken räcke eller staket mellan publik och spelare, men väl en godiskiosk och några plankor som åskådarna kan slå sig ner på. I omklädningsrummet väntar sprit och sötdricka när domaren blåst av matchen. Röker gör man redan i pausen. – Det bara var så i Ljungskile, berättar Bosse Wålemark, LSK:s stora ikon som följde laget från division 6 till Allsvenskan. I början av 90-talet händer något som överträffar allt annat i Fotbollssverige. Ljungskile börjar plötsligt klättra i seriesystemet och avancerar från division 5 till Allsvenskan på blott sju år. Men klubbens ekonomi är allt annat än stabil. På väg hem från en kvällsshow i tv får Panos Papadopoulos, ägare och grundare av baddräktsföretaget Panos Emporio, höra historien om Ljungskile SK. Han har själv jobbat sig upp från botten och ser paralleller mellan sin egen och klubbens bakgrund. Han skickar ett fax och sedan går det undan. När han presenteras som klubbens nya huvudsponsor, vilket också medför ett namnbyte av klubben, går landets sportjournalister i taket – klubben har sålt sin själ. Men på läktarna och runt Skarsjövallen får ljungskileborna nu möta celebriteter som systrarna Graaf, Annika Duckmark och Dr Alban. – Han kom ju med sina badtjejer vissa matcher, det spelade ingen roll om det nästan var snöstorm så kunde de gå runt arenan i bikini, berättar LSK-spelaren Helene Jorfors. Medverkande: Panos Papadopoulos, “baddräktskungen” Dr Alban, artist och modell Peter Stenberg, reporter på P4 Göteborg Per Kahl, reporter Radiosporten Annika Duckmark, modell och Fröken Sverige 1996 Bo Wålemark, ikon i Ljungskile SK Mona Zachrisson, LSK-supporter sen 60-talet Helene Jorfors, spelare Ljungskile SK Bo Fagerberg, ordförande Ljungskile SK Lars-Olov Mattsson, tränare Ljungskile SK Christer “Fille” Lindberg, speaker Ljungskile SK Claes Barksten, polis Ljungskile Jan Hansson, sportkrönikör Göteborgs-Posten Kristina Nilsson, Ljungskile ridklubb Dokumentären är gjord 2025. En dokumentär av: Emil Östlund och Kalle Wannerskog Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström

Anita och Ralph möts en natt när Alice Cooper är i stan. Det går 24 år innan de träffas igen och Ralphs svenska tvillingflickor äntligen får träffa sin pappa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1976 föds två tvillingsystrar i Stockholm, Anna och Malin. Under hela deras uppväxt försöker mamma Anita hitta den man som hon är säker på är deras pappa. Han heter Ralph, bor i USA och jobbar som turnéchef för Alice Coopers scenarbetare. Alice Cooper på Gröna Lund 1975 Alice Cooper kommer till Stockholm sommaren 1975 för att spela på Gröna Lund. Kvällen före spelningen går flera i Alice Cooper-gänget på Stockholms hetaste klubb Alexandras. Där möts råddaren Ralph och Anita och kvällen slutar på Ralphs hotellrum. Efter några veckor upptäcker Anita att hon är gravid. Hon försöker få fatt på Ralph, men misslyckas. Råddaren Ralph eftersöks av TV Tvillingarna växer upp och Anita ger upp sökandet efter Ralph tills en dag år 2000 när flickorna fyller 24. Anita ser en annons för ett nytt tv-program med titeln ”Spårlöst försvunnen” och Anna och Malin anmäler sig till programmet och hamnar i TV3:s studio. Finns det en chans att hitta den försvunne pappan? Dokumentären gjordes 2025. Reporter: Anna-Karin Ivarsson Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: David Hellgren

Karla Bronett gjorde halsbrytande konster på lina. Idag är hon dement. Som barn var Henry ofta rädd för sin mor men relationen läker nu sakta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Cirkusprinsessan Karla Bronett Henry Bronetts mamma Karla var en cirkusstjärna som både kunde göra volter på hästryggen och svåra konster högt uppe i trapetsen, under cirkustältets tak. Hon var en stark karaktär i cirkusvärlden och under decennier arbetade hon i Cirkus Scotts kulisser. Senare drev hon också en framgångsrik skönhetssalong på Östermalm i Stockholm. Henry Bronett var rädd för sin mamma Men mamma Karla hade också hårda nypor och sonen Henry var ofta rädd för henne. Hon kunde få oförutsägbara raseriutbrott som satte djupa spår hos de nära, inte minst Henry. Det har påverkat honom på flera sätt under hela hans liv, inte minst i relationerna inom familjen. Såren läker Idag sviker Karlas minne eftersom hon är sjuk i alzheimer. Henry besöker sin mamma på demensboendet varje vecka. Tiden och situationen har gjort att många av såren läkt och idag säger Henry att han älskar sin mamma och att han vill berätta hennes historia innan det är för sent. Dokumentären är gjord 2025 av The Purpose Studio. Reportrar: Lovisa Haag Jenny Reichwald Ola Karlsson Producenter på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: David Hellgren

Efter 16 års snusande bestämmer sig Farzad att lägga av. Men abstinensen river i kroppen och humöret flippar. Sambon ber honom lägga in en prilla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Allt känns så mycket bättre med en snus! säger Farzad Nouri. Fotbollsmatcher, stå-uppgigen, jobbet...allt! Det är ju bara det att nu har snuset tagit över allt! Jag måste sluta! Farzad är till vardags småbarnspappa, reporter på P4 Stockholm och stå-uppare. Våren 2025 bestämmer han sig för att aldrig mer ta en snus. Men det är lättare sagt än gjort. Relationen till sambon och de två barnen blir tuff eftersom humöret störtdyker. Huvudvärk och viktuppgång blir en konsekvens av uppehållet och känslan av meningslöshet tar över för varje dag. Det går så långt att Farzad en natt går upp och börjar rota i soporna. Han inser att han behöver hjälp. Dokumentären är gjord 2025. Reporter Farzad Hosseingholi Nouri Producent: Sofia Kottorp Slutmix: David Hellgren

De manliga kollegorna vägrar patrullera med dem och de får hatbrev. I flera år fryser facket ut Frida, Inger och de andra första kvinnliga poliserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De har gått mer än 60 år sen de blev några av Sveriges första kvinnliga poliser. Men nu berättar de vad de utsattes för. Kampanjen för att få dem att sluta drevs av både kollegor och fack. Utfrysningen och mobbingen fick många kvinnor att sluta som poliser. Andra tvingades ta av sig uniformen och övergå till kontorstjänst. Jakob Odelstad har mött Frida och Inger som blev vänner när de båda kämpade för rätten att få vara kvinna och polis. Medverkande: Inger Johansson, polis Ingegerd ”Frida” Fridh, polis Ragnar Andersson, polis Johanna Dahlgren, har skrivit avhandling om motståndet av kvinnliga poliser, Umeå Universitet Dokumentären är gjord 2025. Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: Ola Hemström

1984 lever skönhetstävlingen Fröken Sverige en tynande tillvaro. Men när Yvonne Ryding vinner och ställer upp som Miss Universe i USA förändras allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Yvonne Ryding vinner tävlingen Miss Universe så blir Fröken Sverige åter en tävling att räkna med i Sverige. Men bland TV-tittarna finns en ung Emma Hemberg som ännu inte vet att det är hon som kommer att hålla tävlingens öde i sin hand, som chefredaktör på tidningen Veckorevyn. Malin Marcko berättar historien om Fröken Sveriges uppgång och fall. Medverkar gör: Yvonne Ryding Emma Hamberg Joanna Rytel Fia-Stina Sandlund Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: Ola Hemström Dokumentären är gjord 2025.

Farfar är en legend bland alla som älskar traktorpulling. Men en olycka ställer allt på ända. Hur ska familjelaget kunna fortsätta utan Farfar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Farfars traktorpulling team Jan-Åke ”Lillen” Karlsson lever och andas traktorpulling. Farfar, som han också kallas, har ett eget lag - Grandpa Pulling Team. Alla känner igen hans stora mustasch, de isblåa ögonen och det stora flinet. Han har ett stort engagemang och brinner för de unga som tävlar i sporten. Bland andra Selma, hans 13-åriga barnbarn. Jan-Åke har specialbyggt en traktor till henne för att hon ska kunna tävla på lika villkor, trots sin sällsynta muskelsjukdom. Olyckan i Väring En dag ska Grandpa Pulling Team testa den nyrenoverade traktorn Black Widow. Efter månader av meckande ska teamet få belöning för mödan. Farfar vill känna draget på andra växeln utan lastmaskinens tyngd och sätter iväg i full fart mot en elstolpe på den leriga åkern. Plötsligt är olyckan framme och sedan blir ingenting mer sig likt. Vad var det som hände och vem ska nu leda Farfars traktorpulling team? Dokumentären är gjort 2025. Reporter: Robin Jonsson Producent: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: Fredrik Nilsson

En tidig morgon 1966 lägger två fiskare till vid en ö i Vättern. De går upp mot stugan i skogsbrynet. Där hittar de en gammal man död i sin soffa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På den döde mannens mage tittar en katt förvånat upp. Mannen i soffan heter Erik Zetterblad, men de flesta kallar honom enslingen på Fjuk. I över 50 år har han bott på ön Fjuk mitt ute i sjön Vättern. Efter hans död, växer snart en legend fram om honom. Legenden beskriver en sur och tvär gubbe, som flytt samhället och civilisationen av oklar anledning, för ett liv i ensamhet. Men vem var han egentligen? Hur överlevde han under alla dessa år och vad var det egentligen som gjorde att han valde ett liv på en öde ö? Reporter Rikard Benny Liljegren söker sanningen bakom myten om enslingen på Fjuk. Medverkande: Lotta Holmberg - Svecia Travels, föreläsare Margareta Wilhelmsson - har hand om arkiv från sin pappa om Erik Zetterblad Hans Ström - konstnär i Motala, träffat Erik Zetterblad Lars Borén - vän till Erik Zetterblad Tommy Ingvarsson - CTV - centrala torped verkstaden i Motala Axel Wilhelmsson - artikel från MVT 1972, inläst av Carl Cederbom Dokumentären är gjord 2025. Reporter: Rikard Benny Liljegren Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström Slutmix: Rikard Benny Liljegren och David Hellgren

Sniglarna är rödbruna och slemmiga och käkar upp grödorna i trädgårdarna. Ingenting biter på dem. Kan man inte bara äta upp dem, undrar Bo Sjökvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Journalisten Bo Sjökvist sommarjobbar som flygande reporter på P4 Göteborg, sommaren 2024. Ett av de uppdrag han får är att, tillsammans med kocken Anton Nilsson, undersöka om det går att tillaga och äta mördarsniglar. 2024 är ett rekordår för de rödbruna och invasiva sniglarna. De invaderar grönytorna och det råder upprorsstämning bland odlare. Kan de inte göra någon som helst nytta är frågan. Bo Sjökvist samlar sniglarna och kocken lägger dem i det kokande vattnet. Det är dags för provsmakning och Bo undrar hur han hamnade där. Dokumentären är gjord 2025. Reporter: Bo Sjökvist Producent: Sofia Kottorp Slutmix: David Hellgren

Mitt i livet får Maria beskedet att hon drabbats av Alzheimers. Nu måste alla drömmar förverkligas innan det är för sent. Men så vänds allt på ända. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Maria Löfgren är 59 år då får hon problem med minnet och känner sig fumlig. Hon söker läkarhjälp och det är då beskedet kommer. Hon har Alzheimers sjukdom. Vad gör man när man snart inte kommer att finnas kvar längre? Maria förändrar sitt liv, köper ett nytt hus och håller avskeds-kalas för sina vänner. Men så kommer ett besked som kastar omkull allt igen. Medverkande: Maria Löfgren Allis Nyström, Marias dotter Anna Sjögren, Marias kollega och vän Dokumentären gjordes 2025. Reporter: Lena Callne Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp Ljud: Maths Källqvist och Ola Hemström

Pierre Isacsson förknippades alltid med hit-låten ”Då går jag ner i min källare”. Själv var han trött på den och ville göra comeback. Men han dör på Estonia och sonen ärver hans outgivna demos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I september 1994 vaknar nioåriga Ludvig hemma i Borås av att hans syskon och mamma sitter och tittar på tv. Nyhetsuppläsaren berättar om en färja som har förlist på Östersjön, Ludvigs pappa Pierre Isacsson jobbade som kryssningsvärd på färjan och familjen vet ännu inte om han överlevt. På 70-talet slår artisten Pierre Isacsson igenom med dunder och brak. Låten ”Då går jag ner i min källare” blir en hit och har idag kultstatus. Men Pierre Isacsson har en ansträngd relation till låten, han vill inte spela den på en turné och i ett klipp då han övar inför ett radioprogram river han skämtsamt sönder skivan med källarlåten och säger: – Det var Sveriges Radios sista exemplar av den låten. Pierre Isacsson har tidigare spelat med grupper som Country Four och Family Four och haft en karriär som låtskrivare, bland annat till Ola Håkansson. Under 70-talet släpper han fyra soloskivor men får ständigt dras med sin superhit. När det står klart för familjen Isacsson att Pierre är en av de omkomna börjar en svår tid. Sonen Ludvig får ärva en stor låda kassetter som innehåller flera demoinspelningar med låtar som Pierre försökte få skivbolag att ge ut före sin död. Låtarna har betydligt mörkare texter än källarlåten. Man hör en person som mår mycket dåligt och som ligger i en långdragen skilsmässa. I ”I skuggan av källarlåten” får vi lära känna en annan Pierre Isacsson och även sonen Ludvigs process att ge ut pappans demolåtar, nära 30 år senare. Hör unika klipp från Pierre Isacssons privata samling som aldrig tidigare har sänts. Programmet är gjort 2022 av Peter Gropman på Iris media. Peter.gropman@irismedia.se P4dokumentar@sverigesradio.se Medverkande: Ludvig Isacsson, son till Pierre Isacsson och artist/producent. Per Wiker, författare. Marie Bergman, artist Janne Schaffer, artist Pontus Platin, artist

Den 88-årige snickaren Gunnar Jönsson har bestämt sig för att bygga sin egen kista. Barnen blir först förskräckta. Men sen börjar de fundera. Det gör även reportern Ola Hemström när hans pappa dör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela sitt liv har han arbetat med trä. Nu vill 88-årige Gunnar Jönsson han göra sin egen kista. Barnen blir rädda men sen bestämmer de sig för att också beställa var sin kista. De enkla furukistorna uppe på logen blir allt fler. När Ola Hemströms egen far dör börjar han fundera. Ska han våga be Gunnar att bygga en kista åt en man som var Gunnars vän? Pappa Stigs kista. Kan man göra så - låta bygga sig en egen kista? En P4 Dokumentär av Ola Hemström gjord 2023. Har tankar om det du hört? Hör av dig via mail till Ola.hemstrom@sverigesradio.se Vilka krav finns om man bygger sin egen kista?

De möts i en simbassäng, båda med skador efter barnförlamning. Trots att de kommer från olika kontinenter och generationer hjälps de åt att kämpa mot fördomarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Ing-Marie drabbas av polio är hon bara drygt ett år gammal. Hon förs till ett vilohem på andra sidan Sverige, långt borta från föräldrarna i Dalarna. Hon har själv inga minnen från den tiden. Men kroppen minns, det är hon övertygad om. Nahryin växer upp i en by utanför Beirut. Hon är bara ett par år gammal när hon blir förlamad. Sen blir barndomen aldrig mer sig lik. I Örebro korsas deras vägar. Många skratt senare inser Ing-Marie något viktigt: I den här gemenskapen känner hon sig inte utanför, hon känner sig innanför. Medverkande: Ing-Marie Wessén Nahryin Jakob Dokumentären är gjord 2025. Reporter: Carolina Svalbacke Producent: Peter Gropman på produktionsbolaget Iris Media. Exekutiva producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström.

I slummen i Gamla stan styr Storkevan och hans gäng handeln med illegal sprit. Stortjuvens gäng är fruktade och hjälteförklarade. Och övervakade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Storkevan är ökänd i Stockholms undre värld i början på 1900-talet. Han är stortjuven. Lönnbrännarkungen i Gamla stan. Keva betyder tjuv på denna tiden. På 1920-talet är det motbokstider och spritinköpen begränsas kraftigt. Många långt ned på samhällsstegen får överhuvudtaget ingen motbok. Nu uppstår en stor marknad för hembränd sprit. Storkevan och hans liga gör sig en rejäl hacka. Till de utslagnas stora glädje. Kungsholms-ligan Lönnbrännarkungen Storkevan är känd hos polisen och är ofta inne på förhör, det är fyllebråk, fickstölder, spel om pengar och i sin ungdom är han ledare för den så kallade Kungsholmsligan. Han hoppas att lönnbränneriet ska ge honom hjältestatus. Men ibland går det våldsamt till. Polisen spanar ständigt och tillverkningen är allt annat än säker. Och en dag smäller det. Medverkande: Eva Lenneman, intendent Spritmuseum Anna-Karin Svanberg, utställningsproducent Spritmuseum Mats Hayen, historiker på Stockholms Stadsarkiv Jani Pellikka, föremålsintendent vid Polismuseet Dokumentären är gjord 2025. Reporter: Peter Gropman, Iris Media Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp, Sveriges Radio

I doktor Allings väntrum smyger en vild puma in bland patienterna. Året är 1927 och doktorns nya husdjur får känslorna att svalla i skånska Höganäs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gustaf Alling från Höganäs skjuter en puma när han är på resa i Argentina. Puman visar sig ha ungar och Gustaf, som är bruksläkare på Höganäsbolaget och älskar djur, bestämmer sig för att ta en av dem med sig hem till Sverige. Pumaungen döps till Bob och får behålla sitt namn, trots att man senare upptäcker att det är en hona. I lilla Höganäs, ja på hela Kullahalvön, väcker Bob uppmärksamhet - inte minst när hon då och då rymmer från läkarvillans trädgård för att ge sig ut på jakt. En och annan höna får emellanåt plikta med sitt liv på bondgårdarna i nordvästra Skåne. Humoristen och normbrytaren doktor Alling Berättelserna om den färgstarke doktor Alling är många i folkminnet och i lokalhistorien - inte minst vad gäller hans hans stora hjärta för sina patienter och hans lust för att skämta med folk. – Farfar var ju en humoristisk person. Han tyckte det var roligt att skoja med folk, emellanåt driva med folk också för den delen, berättar Gustaf Allings barnbarn Christina Alling Linder. Skådespelaren och dragartisten Robert Fux är barnbarnsbarn till den färgstarke doktorn och säger att han själv nog har ärvt vissa drag av Gustaf Alling. – Det fanns ett medvetet normbrytande hos honom och det kan jag känna igen mig också i, det där att nämen... tänk inte hela tiden på vad andra säger och tycker. Gör nånting så att det händer nåt! Dragartisten Robert Fux identifierar sig med puman Bob Robert Fux säger också att han själv identifierar sig som Bob ibland. – Jag tycker mycket om pumans läten. Det är precis som mina läten. Jag morrar, jag väser och jag skriker! – Och sen så är ju puman också en omskrivning för en brud eller en tjej. Och det var det ju också! Så att jag tänker också att Bob, som man trodde var då av hankön, som sen visade sig vara en hona, fick skifta identitet. Jag tänker Bob för mig är en förebild i att vara en sak, men uppfattas som en annan. Puman Bob levde till 1941 och står numera uppstoppad i en monter på Höganäs Museum. Medverkande Christina Alling Linder, barnbarn till doktor Alling Robert Fux, barnbarnsbarn till doktor Alling Lars Dahlbom och Torsten Loodberg, höganäsbor, kunniga om Höganäsbolagets och Höganäs lokala historia Henry Svensson, överläkare Skånes Universitetssjukhus i Malmö, kunnig om doktor Allings forskning Dennis och Evelyn Johansson, bor i läkarbostaden i Höganäs Annika Malmgren, verksamhetschef Höganäs Museum Programmet är gjort 2025. Programmakare Lotta Malmstedt Producent Sofia Kottorp Slutmix Christian Jangegård

1986 kör Metallicas turnébuss av vägen utanför Dörarp i Småland. I kraschen dör basisten Cliff Burton. Och i lilla Dörarp börjar fansen strömma in. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 26 september 1986 befinner sig Metallica i Solnahallen framför en skrikande svensk publik. De står på höjden av sin karriär. Deras senaste album ”Master of Puppets” har nått nya höjder och börjar närma sig guld i Amerika. Bara några år innan har Metallica fått en ny basist, Cliff Burton, som spelat en stor roll bandets musikaliska utveckling. Men om bara några timmar kommer tragedin att vara ett faktum. En tragedi som kommer att förändra, inte bara bandet, utan också den lilla orten Dörarp i Småland. Medverkande: Stefan Boox, Cliff Burtons sista konsert i Solnahallen 1986 Jörgen Holmstedt, musikjournalist och författare Krister Ljungberg, historiker och museiintendent på Cliff Burton-museum Anna-Lena Ljungberg, Ljungby kommunarkiv och museiintendent Cliff Burton-museum Anders Nilsson, räddningstjänsten i Ljungby 1986 Sven Millborg, ambulansförare 1986 Dany Thunder, Metallica-fan Dokumentären är gjord 2025 Reporter och slutmix: Rikard Benny Liljegren Handledare: Pernilla Arvidsson Exekutiva producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström