Stress och utmattning - med Björn Rudman

De flesta konflikter avgörs innan du öppnat munnen. Inte för att du saknar ord, utan för att du inte bestämt vad du vill ha ut av samtalet. Så det är där vi börjar: vet vad du vill. Vill du att problemet försvinner, att den andra förstår dig, eller bara bli hörd? Varje konflikt rymmer tre mål som konkurrerar — att få som du vill, att behålla relationen, och att behålla självrespekten. Vilket är viktigast just den här gången? När du vet det vet du också hur hårt du ska driva frågan. Sen kommer själva samtalet. Där finns en struktur i fyra steg som gör att det faktiskt går fram, och ett sätt att möta motangrepp och sidospår utan att tappa budskapet. Den går jag igenom i avsnittet. Jag pratar också om varför vissa av oss hellre lägger sig än säger emot, även när vi vet att vi har rätt — och vad det hänger ihop med. Mer på bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du vill inte tillbaka till den du var innan utmattningen. Det var den versionen av dig som körde slut på dig från början. Utmattning, utbrändhet, utmattningssyndrom – det har många namn, men mekanismen är densamma: stressystemet har varit igång för hårt, för länge, och till slut börjar det larma på allt. I det här avsnittet går jag igenom vad som händer i kroppen, och vad som faktiskt krävs för att vända det. I avsnittet: → Stress som beredskapssystem – och vad som händer när det aldrig får stänga av → Vågen mellan belastning och återhämtning, och varför det är samma balans som läker → Belastningen du inte ser: låg självkänsla, gamla erfarenheter, ADHD och PTSD → Varför soffan ofta blir väntan i stället för vila – och hur du hittar det som faktiskt laddar → Varför det är så svårt att ta sig ur på egen hand → Vägen framåt: inte tillbaka till det gamla, utan till ett liv som håller Mer om stress och utmattning: www.bjornnordberg.se Boken Det är inte ditt fel att du är trött (Norstedts) innehåller verktygen för att kartlägga vart din energi tar vägen. Avsnittet ersätter inte vård eller medicinsk bedömning. Mår du dåligt – kontakta din vårdcentral eller 1177. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Känns det som att din ADHD-medicin har slutat verka? Då är du inte ensam, och det är faktiskt sällan medicinen det är fel på. Medicin kan göra stor skillnad vid ADHD. Men den botar ingenting, och den kan inte bära en behandling ensam. I det här avsnittet går jag igenom vad läkemedlen faktiskt gör i hjärnan, varför så många upplever att effekten försvinner efter "smekmånaden" och vad som krävs för att du ska kunna veta om medicinen hjälper dig. I avsnittet: → De tre benen: egenvård (sömn, mat, rörelse), strategier och sist medicin → Varför ADHD i grunden är en regleringsproblematik, och vad hjärnans "vd" och "brandkår" har med det att göra → Vad centralstimulerande läkemedel gör med dopaminet → Varför medicinen kan kännas som att den slutat fungera när livet inte har förändrats → Varför du behöver känna dina egna symtom för att kunna följa upp medicinen med läkaren → Externa strategier för det som inte går att träna upp, som arbetsminnet → ADHD, medicin och sömn: varför det blir svårt att somna Jag delar också min egen erfarenhet av att ha ätit mig igenom stegen i Socialstyrelsens rekommendationer. 📅 Kostnadsfritt webinar: ADHD och medicin, onsdag 7 oktober kl 19:00. Anmäl dig här: [https://us06web.zoom.us/webinar/register/6517886190830/WN_mg7UFjTFQlqxQ_2VMRHB8Q] Kan du inte vara med live? Anmäl dig ändå, så får du inspelningen. Mer om ADHD: www.bjornnordberg.se Avsnittet ersätter inte medicinsk bedömning. Ändra aldrig dos eller sluta med medicin utan att prata med din förskrivare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är ett avsnitt jag helst hade sluppit göra. Men så ser Sverige ut. För att få den vård du har rätt till behöver du förstå hur spelet fungerar. Jag brukar säga till mina klienter att man måste vara tillräckligt frisk för att orka vara sjuk. Det är ett systemfel, inte ett personalfel. Läkaren framför dig har femton minuter, hög press och en administrativ börda som äter av tiden. Det är en människa, inte en övermänniska. Därför handlar det mesta om förberedelse. Vad du tar med dig in i rummet, vad du säger först, vilka frågor du ställer, och vad du gör direkt efter besöket. Och en sak som avgör mer än man tror: ingen vinner på att du är duktig hos doktorn. I avsnittet går jag igenom hur jag förbereder mina klienter inför ett vårdbesök, vad vårdgarantin faktiskt innebär — och vad du gör när du inte får gehör. Mer på bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du kan inte anstränga dig till sömn. Insomning är en passiv process. Hjärnan måste bli passiv för att somna — och problemlösning gör den aktiv. Ligger du och löser problem i sängen händer det ingenting. Så det första du gör är att flytta problemlösningen. Sluta greja, fixa och tänka igenom saker långt tidigare på kvällen än du tror. Ibland redan vid halv åtta. Det andra: skriv ner det som snurrar. Vad är problemet, hur mycket är löst, vad är kvar? Nu står det på papper — resten tar vi imorgon. När huvudet varvar igång kan du säga till det att vi har koll. Enkelt, och sjukt effektivt. Men någon måste faktiskt gå dit och göra det. I avsnittet går jag igenom vad som styr sömnen i grunden — sömntryck, dygnsrytm och stress — och vad du gör när de här stegen inte räcker. Sover du under fem timmar per natt och har gjort det ett tag: vänta inte. Ta upp det med vårdcentralen. Det spelar ingen roll hur mycket terapi du går i om du inte sover. Mer på bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förr kunde jag winga sådant här. Resor, föreläsningar, strul som dök upp — huvudet var lugnt och det bara funkade. Så är det inte längre. För några år sedan fick jag panikångest för första gången. Två attacker, tätt inpå varandra, samma sommar. Och efter en panikattack kan det utvecklas ett ångestsyndrom. Min ångestnivå är i dag högre än den någonsin varit tidigare i livet. Det landade på riktigt över en laxmacka på Island förra veckan, med tryck över bröstet inför hemresan. Men insikten i sig gör ingenting. Det är vad man gör av den som räknas. I mitt fall: jag måste planera som jag gjorde förr, när jag var aktiv i landslagssammanhang. Förberedelse lugnar oro. Vi förändras som människor. Erfarenheter förändrar oss, och kemin förändras med dem. Mycket av det går varken att ta bort eller borde tas bort. Vi får bygga om allt eftersom. Livet är på något vis ett flygplan man bygger om medan man flyger det. Mer på bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skit kommer i klasar. Det ena problemet staplas på det andra, och man hinner sällan reda ut det första innan det andra redan ligger där. Två saker gör mest skillnad. Gå upp i stabsläge. När ett sjukhus gör det skalas allt onödigt bort och resurserna koncentreras till det kritiska. Samma sak här. Vissa saker får helt enkelt vänta. Inventera problembilden. Skriv ner vad problemet faktiskt innebär. Då ser du hur stort det är, vad som bara känns som ett problem, och vad som måste göras först. Där har du en handlingsplan. För oro löser ingenting. Men i samma sekund du börjar strukturera släpper den — för då jobbas det på. Under allt ligger grundplattformen: sömn, mat och rörelse. Den avgör hur mycket du orkar stå emot när det kommer slag i slag. Meningen var aldrig att allting skulle vara perfekt. Men det skulle inte heller bara vara tungt. Mer på bjornnordberg.se Om problemen gör att du inte sover — ta upp det med vårdcentralen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tänk inte på en rosa elefant. Hur gick det? Precis. Hjärnan hör aldrig ordet "inte". Du kan inte säga nej till en tanke — och ju mer du försöker, desto större blir den. Det är ungefär så de flesta av oss möter höstmörkret. Vi går omkring och försöker låta bli att tänka på hur mörkt, blött och eländigt det ska bli. Och så växer det. Trixet är ett annat: tänk på den blå elefanten i stället. Stor, vacker och stark, svassande över savannen. Nu tänkte du inte så mycket på den rosa. Fast jag sa aldrig att den skulle försvinna. Det fungerar särskilt bra just på sådant vi inte kan påverka. Årstiderna går inte att förhandla med. Vi kan inte påverka jordens rörelse runt solen, och de flesta av oss kan inte bara packa ihop och flytta till varmare breddgrader. Mörkret kommer, vare sig vi vill eller inte. Men vi kan påverka hur vi tar hand om det, och hur vi har det under tiden. Här finns dock en hake som vi terapeuter ibland tar för lätt på: vi förutsätter att människor har ett alternativ till det dåliga. Att det finns något mysigt att rikta blicken mot. Min erfarenhet är att det inte alltid stämmer. Vardagen har bara blivit — full av måsten och press, ingen ordning hemma, ingenting som gör det skönt att komma innanför dörren. Då räcker det inte att säga nej till den rosa elefanten. Då måste vi först skapa en blå. I det här avsnittet: Varför det inte går att tänka bort en tanke, och vad hjärnan gör med ordet "inte" Den blå elefanten — vad tricket är och när det fungerar bäst Varför tankar växer av uppmärksamhet Frågan som ligger under alltihop: hur vill du faktiskt ha det? Den obekväma delen — vems ansvar det är att fixa det Varför "tänk positivt" faller platt om förutsättningarna saknas Att alla inte fungerar likadant: för många är hösten en lättnad Jag är själv ingen expert på att må bra i mörkret. Jag älskar sommaren och har lika svårt som de flesta att släppa tanken på att den är slut. Så det här avsnittet är i ärlighetens namn lite egenterapi också. Mer om stress, återhämtning och psykisk hälsa finns på bjornnordberg.se Det här handlar om förhållningssätt till en jobbig årstid. Om mörkret gör mer än tynger — om det blir svårt att fungera i vardagen — är det värt att ta kontakt med vårdcentralen. Höstdepression är en sak för sig. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tänk dig en löpare som aldrig blir glad när hon går i mål. Hon vinner. Och redan innan hon hämtat andan tänker hon på nästa träningspass. Nästa tävling. Nästa nervositet. Efter ett tag blir det inte särskilt kul att springa. Så ser prestationsångest ut i praktiken. Inte främst som ångest inför att prestera, utan som frånvaron av något efteråt. Du levererar, du kommer i mål — och det kommer ingen känslomässig respons. Det känns inte tillräckligt bra. Och i stället för att fråga sig varför det inte känns bra, drar man slutsatsen att man måste öka. Grunden ligger ofta långt tillbaka: att man inte fick med sig hemifrån vad som är tillräckligt. Att man duger som man är, utan att prestera något särskilt. Det tar vi med oss in i vuxenlivet — och där belönas det. På arbetsplatsen, bland vänner, i familjen är den som alltid levererar uppskattad. Inte sällan gör man det dessutom för andras skull. Det här borde jag göra. Det är min roll. Samtidigt blir det svårt att prioritera sin egen återhämtning, eftersom andra verkar ha större behov. Och även när man vilar ligger tanken där: jag borde göra något annat, det här är slöseri med tid. Av mina klienter i terapin skulle jag säga att runt 90 procent bär på det här i någon form. I det här avsnittet: Varför prestationsångest lika mycket handlar om vad som inte händer när du lyckas Hur beteendet belönas — och varför det gör det så svårt att se Att prestera för andras skull, och vad det gör med belastningen Varför spiralen får dig att öka i stället för att stanna upp Vad förändringen faktiskt kräver, och varför den måste ske åt två håll samtidigt Varför de mjuka värdena är det som gör återhämtning hållbar — inte avslappningsövningarna Det handlar inte om att sluta prestera. Det handlar om balansen, och om att veta vad man själv värderar. Det går att koda om. Men det tar tid, och det räcker inte att någon i en podd säger åt dig att sluta känna så. Jag är själv inget undantag. Jag går på det i stort sett varje vecka. Mer om stress, utmattning och psykisk hälsa finns på bjornnordberg.se — där kan du också prenumerera på nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du fungerar på jobbet, men hemma tar energin slut. Det är lätt att peka på jobbet — men ganska ofta är det relationen som dränerar. I det här avsnittet pratar jag om något jag ser gång på gång i terapin: människor som söker för stress, ångest eller nedstämdhet, där förhållandet visar sig vara en större faktor än de själva kunnat sätta fingret på. Vi tittar på varför det är så svårt att ta tag i, hur man börjar — med sig själv — och den hårda sanningen: så länge du lever i en situation som gör dig sjuk räcker ingen terapi i världen. I det här avsnittet: – Varför det ofta är relationen, inte jobbet, som tar energin – Att börja med dig själv: hur vill jag att ett förhållande ska vara? – Att våga samtalet med din partner – Hindren som får oss att ducka – logistik, ekonomi, barn – Den viktiga skillnaden: en kontrollerande eller våldsam relation ska inte fixas, den ska lämnas Lever du med någon som kontrollerar, hotar eller är våldsam – vänta inte. Din vårdcentral har rutiner för det här och kan lotsa vidare, och kvinnojouren (eller brottsofferjouren) på din ort är ett viktigt första ställe att höra av sig till. Mer om stress, relationer och psykisk hälsa finns på bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I över tjugo år har en enda mening följt mig genom terapirummet: "Jag vet att det inte går att fortsätta så här – men jag har inget val." Människor som ser kraschen komma långt innan den händer. Chefen som håller ihop allt med sista resten av sig själv. Den som bär ansvaret hemma utan att någon frågar hur hen mår. Det är inte tusentals personliga misslyckanden. Det är ett systemfel – och stödet sätts nästan alltid in för sent. I det här extraavsnittet berättar jag om det jag byggt i nästan ett år: Insamlingsstiftelsen Mänsklig Hållbarhet, som blir offentlig idag. Fristående, partipolitiskt och religiöst obunden. Vi letar upp områden där pressen blivit mänskligt ohållbar – och gör något åt det. Ingen ska behöva krascha för att få stöd. Följ arbetet: mansklighallbarhet.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns dagar när det bara kokar över på insidan. När det är så mycket att man vill skrika. Det spelar ingen roll om du mått dåligt tidigare eller inte. Det kan helt enkelt bli för mycket. Frågan är vad man gör åt det. Och svaret ligger till stor del i steget före. För min del handlar det om planering, och om att göra den långt i förväg. Kommer det in något som ska göras nästa vecka — lägg in det i kalendern direkt, och titta faktiskt på veckan det landar i. Ser det trångt ut, då är det trångt. Då kan vi inte då. Det låter enkelt. Ändå är det precis där de flesta av oss fuskar, särskilt privat. Många är duktiga på det på jobbet och betydligt sämre hemma — trots att det är samma vecka och samma huvud. Jag har fem föreläsningar och ett utlandsjobb och ett bröllop utomlands i september. Det är fullt. Kommer det in något nytt nu får det inte hamna där, hur kul det än låter. Då tittar jag på oktober. Och när oktober fyllts blir det november. Så fungerar det. Men ibland skiter sig planeringen ändå. Det dyker upp två saker man glömt, och plötsligt finns ingen tid. Det händer, och det är ingen fara. Frågan är bara hur ofta man låter det hända. I det här avsnittet: Planeringsvanan som gör mest skillnad, och varför den måste ske i förväg Varför privatlivet behöver planeras lika hårt som jobbet Vad du faktiskt gör i stunden när topplocket håller på att gå Varför ett miljöombyte förändrar kemin i kroppen och i huvudet Fysisk aktivitet som tryckventil — inte som prestation Syrgasmasken: varför den som ger bort mest också behöver mest själv För att kunna hjälpa andra måste jag hålla ihop själv. Det gäller de flesta av oss, i betydligt fler roller än man tror. Mer om stress, återhämtning och psykisk hälsa finns på bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det börjar som utmattning. Energin kommer tillbaka lite grann. Men ingenting är roligt längre. Det är platt. Gråskala överallt. Det som förr gav något ger ingenting, och motivationen att göra något alls är borta. Det här är vanligt — och det är svårt att se skillnad på. Utmattning och depression ser nästan identiska ut kognitivt: koncentrationssvårigheter, energilöshet, kraftig trötthet. Symtomen skiljer dem inte åt. Men de behöver rakt motsatta saker. Utmattningen behöver att du vilar huvudet. Depressionen behöver att du aktiverar det. Så det spelar roll vilket det är. En del av förklaringen ligger i rehabiliteringen i sig. När vi håller ner belastningen och skyddar återhämtningen blir vardagen fyrkantig — och det roliga är oftast det första som plockas bort. Dels för att orken inte räcker, dels för att det inte känns nödvändigt. Energin går till jobbet och hushållet. Men gör vi inga roliga saker får vi heller inget serotonin, och just serotonin tror forskningen är en huvudspelare vid depression. En fråga jag brukar ställa till klienter när jag misstänker det här: är du orkeslös eller håglös? Orkar du inte, men hade velat? Eller orkar du — men skiter i det? I det här avsnittet: Varför utmattningsrehabilitering i sig kan bana väg för nedstämdhet Serotonin, glädje och det som plockas bort först Orkeslös eller håglös — frågan jag använder kliniskt, och vad svaren pekar mot Varför symtomen inte skiljer tillstånden åt, men innehållet i tankarna gör det Flaggan som säger att det troligen inte är ett aktivt utmattningssyndrom "Depression med utmattningssymtom" — det som förr kallades utmattningsdepression Vad du faktiskt gör åt det, och varför du inte ska vänta på att det ska kännas bra först ⚠️ Vi pratar här om lätt och medelsvår depression. Svår depression hör hemma inom psykiatrin. Känner du att det är mörkt — vänta inte. Kontakta vårdcentralen, eller din psykiatrikontakt om du har en sedan tidigare. Äter du antidepressiva och det ändå är mörkt: hör av dig till din läkare. Det kan behövas en justering. Mer om stress, utmattning och psykisk hälsa finns samlat på bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Återhämtning och avkoppling är inte samma sak. Återhämtning är det stora — sömn, belastning, veckor och månader. Avkoppling är något mycket mindre och mycket mer akut: hur kopplar jag ner det som är påkopplat, just nu? Och påkopplad är de flesta av oss hela dagen. Inte online på internet — online i livet. Ärenden som pågår. Uppgifter som är halvfärdiga. Sådant som hänger i luften och ska göras sen. Det brukar kallas öppna loopar. Ju fler öppna flikar du har, desto mer energi drar de — också de du inte tänker på just nu. Det är därför det sällan hjälper att bara sätta sig i soffan och bestämma sig för att slappna av. Flikarna är fortfarande öppna. Men här finns ett trick som är förvånansvärt enkelt: du behöver inte lösa det som hänger i luften för att kunna släppa det. Det räcker långt att bestämma hur det ska lösas — då slipper hjärnan bära det. I det här avsnittet: Skillnaden mellan återhämtning och avkoppling, och varför den spelar roll i praktiken Öppna loopar — varför halvfärdiga ärenden tömmer dig även när du vilar Att stänga loopen, eller placera den i ett system: nästan lika effektivt, betydligt enklare Varför kroppen behöver en fysisk markering för att dagen ska ta slut Att låta hjärnan gå upp i något annat — och varför träning kan vara avkoppling trots att den är ansträngande Varför det inte finns något facit, och hur du hittar din egen Det finns ingen mall för avkoppling. Din är din. Men när du väl vet vad den är blir nästa steg avgörande: att faktiskt planera in den. Svårare än så behöver det inte vara. Mer om stress, återhämtning och utmattning finns samlat på bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Man är stressad när man är dampig i huvudet." Det ligger något i det. Men det är så mycket mer bakom. ADHD är en nedsättning i de exekutiva funktionerna — hjärnans vd. Prefrontala cortex, som sköter organisation, planering och tidsuppfattning. Den vd:n går inte att viljestyra fram, för den kräver bränsle: dopamin och noradrenalin. Precis de signalsubstanser ADHD-hjärnan har svårast att hålla kvar. De rinner ut snabbare hos oss än hos andra. Konsekvensen är en vardag med högre tempo och ständigt högre beredskap. Vi underskattar hur lång tid saker tar. Vi får bråttom. Och stress är ett beredskapssystem. Men här blir det riktigt stökigt: det går åt båda hållen. Prefrontala cortex kräver energi, syre, socker och vatten. Samtidigt finns det limbiska systemet med amygdalan — brandkåren. När brandkåren rycker ut behöver vd:n inte göra det. Och ju mer brandkår, desto mindre vd. Ju mer stresssystemet är påslaget, desto mindre jobbar den del av hjärnan som ska strukturera dagen. ADHD ökar alltså stressen. Och stressen försämrar ADHD. Det är en spiral — och väldigt få känner till att den finns. Det är det som stör mig mest. Det här är inte okänd information, men jag har nästan aldrig hört att någon fått det förklarat för sig från sjukvårdens håll. Det märks på klienterna som kommer till mig för hjälp med ADHD, stress och utmattning: ingen har berättat att det funkar så här. I det här avsnittet: Vad de exekutiva funktionerna är, och varför de kallas hjärnans vd Dopamin och noradrenalin — bränslet som rinner ut för fort Hur bristande tidsuppfattning tvingar fram högre tempo och högre beredskap Brandkåren: amygdala, det limbiska systemet och varför vd:n stannar hemma när larmet går Varför strategier för att hålla ner stressen är en av de största insatser du kan göra vid ADHD Webinar onsdag 26 augusti kl 19:00 — då går vi på djupet i det här samspelet och i konkreta strategier. Digitalt via Zoom. Anmäl dig via länken. Du får automatiska påminnelser före, och kan du inte vara med live spelas det in och sammanfattas på webben — inspelningen mejlas till alla anmälda. https://us06web.zoom.us/webinar/register/3417869667426/WN_OSUNGK1KTBGwCzzP37coDw Mer om ADHD, stress och utmattning finns på bjornnordberg.se Avsnittet ersätter inte utredning eller behandling. Frågor om medicinering hör hemma hos din läkare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du var ledig i somras. Men du är inte utvilad. Det betyder inte att du är dålig på att vila. För många blev sommaren aldrig den återhämtning den skulle bli – det var körigt hemma, mycket måsten och lite andrum. Och även om du var borta från jobbet fick nervsystemet aldrig riktigt gå ner i varv. Det går inte att ändra i efterhand. Och det finns en vila i det också: det blev som det blev. Frågan är bara hur du gör nu. I det här avsnittet går jag igenom de två sakerna som avgör hur hösten blir – belastningen och återhämtningen – och den basplattform som allt annat vilar på. Du får med dig: Varför ledighet inte är samma sak som återhämtning Hur du ser över belastningen: vad måste egentligen stå på spisen, och vad är någon annans? Övertid, ikappjobb och ansvar som smugit sig på – hur du hittar dem Varför helgerna måste vara lugna och oplanerade när vardagen är tung Sömn, mat och rörelse: grunden utan vilken inga andra insatser biter Hur du planerar hösten nu istället för att vänta på att den ska braka loss Det här är inte en period där du kan köra på max. Och det är helt okej. Jag heter numera Björn Nordberg – jag berättar kort om namnbytet i början av avsnittet. Vill du läsa mer om stress, utmattning och återhämtning finns allt samlat på bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du kan ligga i soffan hela helgen. Inte träna, inte jobba, inte göra ett dugg. Och ändå vakna på måndag morgon som om du sprungit ett maraton. Det är inte lathet. Det är inte depression. Det kan vara ADHD-tröttheten – och den är neurobiologisk. I det här avsnittet pratar vi om varför ADHD-hjärnan aldrig riktigt vilar. Vad som händer när den saknar filter för intryck och tankar. Varför dopamin inte handlar om brist utan om reglering. Och varför maskning – att hela tiden försöka verka som alla andra – kan ta nästan all energi du har. Du får höra om: – Ny forskning som visar att ADHD-hjärnan kan gå in i sömnliknande tillstånd mitt på dagen – Dopaminreglering – varför du kan vara urladdad och ändå inte sluta scrolla – Maskning: energikostnaden av att upprätthålla fasaden – Varför lösningen inte är att anstränga sig hårdare – Hur du börjar identifiera vad som faktiskt dränerar din energi Den osynliga tröttheten syns inte utifrån. Men den känns inifrån. Det handlar om att förstå den – och börja bygga vardagen utifrån det. Podden heter På insidan och finns där poddar finns. Läs mer på www.bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Känner du igen känslan av att allt börjar kännas som ett krav? Att svara på ett sms. Ringa ett samtal. Boka en tid. Gå och handla. Ta tag i något litet hemma. Saker som egentligen är små kan plötsligt kännas mycket större än de är. I det här avsnittet av På insidan pratar Björn Nordberg om ett väldigt vanligt fenomen vid stress och utmattning: när hjärnan börjar tolka allt fler saker som belastning. Det här är så vanligt att det till och med finns med i KEDS, ett av de mest kända självskattningsformulären för stress. Du får höra om: varför toleransen för krav sjunker när systemet varit belastat länge varför små uppgifter börjar kännas oöverstigliga varför det här inte handlar om lathet eller dålig disciplin hur uppskjutande och undvikande ofta är ett sätt för systemet att skydda energi varför det blir viktigt att skilja på känsla och fakta Björn pratar också om hur du kan börja hjälpa hjärnan att kalibrera om hotnivån: Vad är faktan i situationen? Hur stort är det här egentligen? Hur lång tid tar det faktiskt? Vad händer om du bara gör en liten del? Det här avsnittet är för dig som känner att vardagen blivit tyngre än den borde vara — och som vill förstå varför. 🎧 Lyssna på podden "På insidan" – finns där poddar finns. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Första gången det hände trodde jag att något var allvarligt fel. Hjärtat slog som en hammare, andningen försvann och skräcken bara kom – utan förvarning, utan orsak. Panikångest är en jävla grej. Och det är ingenting man tänker bort i stunden. Men det går att förstå den. Och det förändrar allt. I det här avsnittet berättar jag öppet om mina egna panikattacker och förklarar vad som faktiskt händer i kroppen. Varför amygdala slår larm fast det inte finns något hot. Varför adrenalinet skapar alla de här fruktansvärda symtomen. Och varför en panikattack – per definition – alltid går över. Du får höra om: – Panikångest symtom: hjärtklappning, hyperventilering, yrsel och skräck – Ångdcirkeln: hur rädslan för ångest skapar mer ångest – Varför kroppen inte kan hålla igång en panikattack hur länge som helst – ADHD och panikångest – varför det hänger ihop – Varför förebyggande är viktigare än att försöka avbryta attacken – Hur ett enda anfall kan leda till generellt förhöjd ångest Skitjobbigt. Helt ofarligt. Och det finns bra vägar framåt. Podden heter På insidan och finns där poddar finns. Läs mer på www.bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många märker det här när de börjar förändra sitt liv. När är man börjar sätta gränser. När man börjar säga nej. När man inte alltid ställer upp. När man inte orkar lyssna på allt längre. När man inte vill ha samma ytliga relationer som tidigare. Plötsligt börjar vissa relationer skava. Det är väldigt lätt att då tänka att det är något fel på en själv. Att man har blivit konstig, känslig, tråkig eller egoistisk. Men ofta är det inte det som händer. Ofta betyder det att din roll i relationen håller på att förändras. I det här avsnittet pratar vi om: varför relationer ofta bygger på roller vad som händer när din roll förändras varför vissa relationer inte klarar att du förändras varför vissa relationer måste byggas om varför vissa relationer faktiskt behöver ta slut skillnaden mellan att vara behövd och att vara omtyckt Du ska inte bara ha människor i ditt liv som behöver dig. Du ska ha människor i ditt liv som bryr sig om dig. Lyssna på podden På insidan – finns där poddar finns. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Känner du inte riktigt igen dig själv längre? Du kanske fungerar fortfarande. Du gör det du ska. Men något känns annorlunda. Du brukar vara mer social. Ha mer energi. Vara mer positiv. Orka mer än så här. I det här avsnittet av På insidan pratar Björn Nordberg om varför det kan kännas som att personligheten har förändrats när du varit pressad länge – och varför det ofta inte handlar om att du blivit någon annan, utan om att energin inte längre räcker till de delar av dig som brukar synas mest. Du får höra om: varför låg energi påverkar tålamod, social ork och humör varför vissa delar av personligheten kommer fram mindre under press hur hjärnan börjar bygga självbild utifrån en tillfällig period varför det ofta handlar om ett tillstånd, inte en ny identitet varför existentiella frågor om riktning, mening och plats i livet blir extra viktiga när man tappat fotfästet Det här avsnittet är för dig som undrar vad som hände med den du brukar vara – och som behöver höra att du inte har försvunnit. Du kan hitta tillbaka. 🎧 Lyssna på podden "På insidan" – Finns där poddar finns Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Känner du igen det? Magen som drar ihop sig inför ett jobbigt möte. Illamåendet som dyker upp på söndagkvällen. Toalettbesöken som blir fler när stressen ökar. Det är inte inbillning. Det är inte svaghet. Det är kroppen som försöker prata med dig – ofta långt innan du själv är redo att lyssna. I det här avsnittet pratar vi om stressmagen. Vad som faktiskt händer i kroppen när stressen tar över. Varför sjukvården ofta inte hittar något – fast du verkligen mår dåligt. Och vad du kan göra åt det. Du får höra om: – Tarmens eget nervsystem – och varför det kallas den andra hjärnan – Varför 90 % av kroppens serotonin finns i tarmen, men ändå inte påverkar ditt humör – Hur vagusnerven kopplar samman tarmen och huvudet – Varför "fight or flight" stänger ner matsmältningen – Bukandning som konkret verktyg – och hur du gör det rätt Magen ljuger inte. Den är en av kroppens bästa kompasser. Det handlar om att lära sig lyssna. Läs mer på www.bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du gör mycket. Du jobbar, fixar, hjälper, planerar, löser problem och försöker få livet att gå ihop. Ändå känns det som att du ligger efter. Som att du borde gjort lite mer. Som att det inte riktigt räcker. Den här känslan är mycket vanligare än man tror. Och det handlar väldigt sällan om att du gör för lite. Det handlar ofta om att du mäter dig själv med fel måttstock – och försöker prestera bort en känsla som inte går att prestera bort. I det här avsnittet pratar vi om: prestationsbaserad självkänsla varför ribban hela tiden flyttas fram varför du aldrig riktigt känner dig klar varför känslan av otillräcklighet är en farlig drivkraft och vad du faktiskt kan göra åt det Vi pratar om att börja definiera vad som är tillräckligt, att träna på good enough, att vila utan att vara färdig och att förstå att ditt värde inte sitter i din prestation. För om du alltid försöker prestera för att känna att du duger, då kommer livet till slut kännas som ett prov du aldrig klarar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att börja säga nej och sätta gränser är nödvändigt om du vill må bättre, få mer energi och förändra ditt liv. Men det finns ett problem som nästan alltid dyker upp: Omgivningens reaktioner. Någon blir besviken. Någon blir irriterad. Någon tycker att du har förändrats. Någon tycker att du har blivit egoistisk. Och då är det väldigt lätt att gå tillbaka till gamla mönster igen, inte för att du vill – utan för att det blir jobbigt när andra reagerar. I det här avsnittet pratar vi om: varför människor reagerar när du börjar sätta gränser varför relationer förändras när du förändras varför dåligt samvete dyker upp varför du inte ska överförklara ditt nej varför du måste välja långsiktig respekt före kortsiktig uppskattning varför du inte kan både förändra ditt liv och samtidigt se till att ingen blir besviken Det här avsnittet är för dig som försöker förändra ditt liv, men känner att omgivningens reaktioner gör det mycket svårare än du trodde. Lyssna på podden På insidan – finns där poddar finns. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du vilar. Du tar det lugnare. Du försöker återhämta dig. Men kroppen kommer ändå inte ner i varv och energin kommer inte tillbaka. Då är det lätt att börja undra vad som är fel. I det här avsnittet pratar Björn Nordberg om varför vila inte alltid ger återhämtning. Om skillnaden mellan att vara ledig på utsidan och lugn på insidan. Om hur stressystemet kan fortsätta stå i larm trots att du har slutat göra saker, och varför det gör att vanlig vila ibland mest känns som väntan. Björn går också igenom skillnaden mellan passiv vila och reglerad återhämtning, varför kroppen ibland behöver hjälp att förstå att det är säkert att varva ner, och varför återhämtning inte bara handlar om att göra mindre utan om att hitta sådant som systemet faktiskt kan ta emot. Det här avsnittet är för dig som vilar utan att känna dig utvilad, och som behöver förstå varför det inte alltid hjälper att bara pausa. Kontakt med Björn Nordberg >>> Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många människor är extremt hårda mot sig själva. På insidan finns en röst som hela tiden säger: – Du borde gjort mer – Det där var inte tillräckligt – Skärp dig – Andra klarar det här bättre än du – Det är ditt fel Problemet är att vi ofta säger saker till oss själva som vi aldrig någonsin skulle säga till någon vi tycker om. I det här avsnittet pratar vi om varför den där rösten finns, var den kommer ifrån och varför den ofta är en gammal överlevnadsstrategi som en gång hjälpte dig att fungera, passa in, prestera och få beröm – men som idag mest gör livet tungt att leva. Vi pratar om: varför högpresterande och ansvarstagande människor ofta är hårdast mot sig själva varför pressen ofta kommer från insidan, inte utsidan varför den inre kritikern aldrig tycker att det räcker hur du kan börja bygga ett nytt sätt att prata med dig själv varför du inte ska behöva vara rädd för dig själv när du inte orkar Målet är inte att du ska sluta prestera eller sluta bry dig. Målet är att du ska kunna vara människa också – inte bara prestation. Lyssna på podden På insidan – finns där poddar finns. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Säsongsavslutning för På insidan – och dags att ladda batterierna inför sommaren. I det här avsnittet pratar Björn Nordberg om något förvånansvärt svårt: att faktiskt koppla av. Många ökar farten precis innan semestern för att hinna klart allt på jobbet – och just därför är de första dagarna av ledigheten en av de mest riskfyllda perioderna för att gå in i väggen. Den andra är efter jul och nyår. Björn förklarar varför det tar tid att varva ner när man varvat upp högt – som en bil som rullar långt innan den står helt still – och varför det inte hjälper att bara flytta belastningen från jobbet till hemmet. Renovering, resor, släktbesök och plikter är fortfarande belastning. Och så länge hjärnan belastas kan den inte återhämta sig. Precis som musklerna mellan träningspassen: själva förutsättningen för återhämtning är att du faktiskt slutar. Du får konkreta tips för en lugnare sommar – och en strategi att testa till nästa år: att varva ner före semestern i stället för att varva upp. På onsdag den 10 juni kör Björn dessutom ett kostnadsfritt webbinarium om återhämtning vid ADHD – varför vanliga råd inte fungerar och hur du behöver tänka i stället. Anmäl dig till gratiswebinaret här: https://us06web.zoom.us/webinar/register/8517798824104/WN_6eublDh0RZuVN48P58c6tw Läs mer på www.bjornnordberg.se. Ha den godaste av somrar – vi ses till säsong 9 i augusti. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du försöker vila. Men energin kommer inte tillbaka. Det är kanske det vanligaste problemet jag hör från personer med ADHD — och ett av de minst pratade om. Man gör allt rätt: lägger sig i soffan, scrollar lite, tittar på TV. Och sen är man fortfarande lika slut nästa dag. Problemet är inte att du vilar för lite. Problemet är att vanlig vila kanske inte är rätt vila för din hjärna. En neurotypisk hjärna laddar batterierna av att bara vara. Men en ADHD-hjärna är lite som en popcornmaskin — bara för att du är still slutar den inte jobba på insidan. Passiv vila ger kortvariga dopaminkickar. Hjärnan är fortfarande på. Den processar, jämför, stimulerar. Och när dopaminnivåerna sjunker efteråt är du tröttare än innan. I det här avsnittet pratar vi om skillnaden mellan vila och återhämtning — och vad som faktiskt fungerar för en ADHD-hjärna. Vi går igenom: → Varför scrollning och TV-tittande inte är återhämtning — även om det känns som det → Vad hjärntrötthet är och hur den skiljer sig från vanlig trötthet → Varför sömnen inte är förhandlingsbar (och vad en enda dålig natt gör med stresssystemet) → Vilka aktiviteter som faktiskt laddar — och varför de ofta känns fel i teorin → Vad mindfulness egentligen innebär för ett ADHD-huvud Vi kör ett helt webinar om ADHD och återhämtning den 10 juni, kl 19.00. Där djupdyker vi och går igenom hur du kan börja bygga en återhämtning som passar din hjärna — inte någon annans. Anmäl dig här (spelas in och skickas till alla anmälda): https://us06web.zoom.us/webinar/register/8517798824104/WN_6eublDh0RZuVN48P58c6tw Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Känner du att ingenting riktigt känns längre? Varken bra eller dåligt – bara… grått? Du gör det du ska. Du fungerar. Men på autopilot. Du har slutat se fram emot saker. Sömnen hjälper inte riktigt. Och du vet inte varför. Det här avsnittet handlar om just det – nedstämdhet som smyger sig på utan att du riktigt märker det. Och om varför det ser så annorlunda ut än vad de flesta tror. I det här avsnittet pratar Björn Nordberg om: Varför nedstämdhet sällan ser ut som djup sorg eller tårar – utan mer som en grå, platt vardag Skillnaden mellan nedstämdhet och depression – och när du ska ta det på allvar De tidiga tecknen som de flesta missar eller förväxlar med stress Varför fysisk aktivitet är ett av de mest effektiva verktygen mot nedstämdhet – och varför det samtidigt är så svårt att få till Hur meningsfullhet i vardagen skyddar hjärnan – och vad du gör om du saknar den Varför du inte kan vänta på att motivationen ska komma tillbaka innan du börjar Det här är inte en quick fix. Men det är en väg framåt – och den börjar med att förstå vad som faktiskt händer på insidan. Björn Nordberg är terapeut, författare och föreläsare med specialisering inom stress, utmattning och psykisk ohälsa. Läs mer och boka på bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Känner du att du inte räcker till som förälder? Att du redan är tom när du hämtar på dagis — och att skuldkänslorna tar över efteråt? Det är inte ett tecken på att du är en dålig förälder. Det är ett tecken på att du har för mycket. I det här avsnittet pratar Björn Nordberg om: Varför känslan av otillräcklighet är det som stressar föräldrar mest — inte logistiken Vad forskning säger om föräldrastress och förväntningar (Linnéuniversitetet) Varför den inre rösten som säger "du borde orka mer" har fel Vad barn faktiskt behöver — och vad de inte behöver Hur du tar hand om dig själv utan att det känns själviskt Du behöver inte vara en perfekt förälder. Men du behöver vara närvarande. Det här avsnittet hjälper dig förstå varför — och hur. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Första gången det hände trodde jag att något var allvarligt fel. Hjärtat slog som en hammare, andningen försvann och skräcken bara kom – utan förvarning, utan orsak. Panikångest är en jävla grej. Och det är ingenting man tänker bort i stunden. Men det går att förstå den. Och det förändrar allt. I det här avsnittet berättar jag öppet om mina egna panikattacker och förklarar vad som faktiskt händer i kroppen. Varför amygdala slår larm fast det inte finns något hot. Varför adrenalinet skapar alla de här fruktansvärda symtomen. Och varför en panikattack – per definition – alltid går över. Du får höra om: – Panikångest symtom: hjärtklappning, hyperventilering, yrsel och skräck – Ångdcirkeln: hur rädslan för ångest skapar mer ångest – Varför kroppen inte kan hålla igång en panikattack hur länge som helst – ADHD och panikångest – varför det hänger ihop – Varför förebyggande är viktigare än att försöka avbryta attacken – Hur ett enda anfall kan leda till generellt förhöjd ångest Skitjobbigt. Helt ofarligt. Och det finns bra vägar framåt. Podden heter På insidan och finns där poddar finns. Läs mer på www.bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du har försökt. Du har verkligen försökt. Men det händer ändå det inte. Disken, mejlet, det där du skjutit upp i tre veckor. Och i bakhuvet mal tanken: varför kan jag inte bara ta tag i det? Det här avsnittet handlar om varför den frågan är fel fråga. Det är inte viljan det är fel på. Det är biokemi. Dopamin och noradrenalin styr hjärnans förmåga att starta, fokusera och prioritera — och vid ADHD fungerar de systemen annorlunda. Inte sämre som person. Annorlunda som hjärna. Björn reder ut vad som faktiskt händer när du fastnar, prokrastinerar eller plötsligt hyperfokuserar på mineraler i Uzbekistan klockan 22.30. Och vad du faktiskt kan göra åt det — inte genom att anstränga dig mer, utan genom att sänka trösklarna. Vill du gå djupare? Den 20 maj kör jag ett kostnadsfritt webbinar där vi går igenom exekutiva funktioner, dopamin och konkreta verktyg i 45 minuter — med öppen frågestund efteråt. Anmäl dig via länken i avsnittsbeskrivningen. Inspelningen skickas till alla anmälda. https://us06web.zoom.us/webinar/register/1317790911665/WN_X_dUGUKmSueVTHHdKFe4nw Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Känner du igen det? Magen som drar ihop sig inför ett jobbigt möte. Illamåendet som dyker upp på söndagkvällen. Toalettbesöken som blir fler när stressen ökar. Det är inte inbillning. Det är inte svaghet. Det är kroppen som försöker prata med dig – ofta långt innan du själv är redo att lyssna. I det här avsnittet pratar vi om stressmagen. Vad som faktiskt händer i kroppen när stressen tar över. Varför sjukvården ofta inte hittar något – fast du verkligen mår dåligt. Och vad du kan göra åt det. Du får höra om: – Tarmens eget nervsystem – och varför det kallas den andra hjärnan – Varför 90 % av kroppens serotonin finns i tarmen, men ändå inte påverkar ditt humör – Hur vagusnerven kopplar samman tarmen och huvudet – Varför "fight or flight" stänger ner matsmältningen – Bukandning som konkret verktyg – och hur du gör det rätt Magen ljuger inte. Den är en av kroppens bästa kompasser. Det handlar om att lära sig lyssna. Läs mer på www.bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många märker det här när de börjar förändra sitt liv. När är man börjar sätta gränser. När man börjar säga nej. När man inte alltid ställer upp. När man inte orkar lyssna på allt längre. När man inte vill ha samma ytliga relationer som tidigare. Plötsligt börjar vissa relationer skava. Det är väldigt lätt att då tänka att det är något fel på en själv. Att man har blivit konstig, känslig, tråkig eller egoistisk. Men ofta är det inte det som händer. Ofta betyder det att din roll i relationen håller på att förändras. I det här avsnittet pratar vi om: varför relationer ofta bygger på roller vad som händer när din roll förändras varför vissa relationer inte klarar att du förändras varför vissa relationer måste byggas om varför vissa relationer faktiskt behöver ta slut skillnaden mellan att vara behövd och att vara omtyckt Du ska inte bara ha människor i ditt liv som behöver dig. Du ska ha människor i ditt liv som bryr sig om dig. Lyssna på podden På insidan – finns där poddar finns. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att börja säga nej och sätta gränser är nödvändigt om du vill må bättre, få mer energi och förändra ditt liv. Men det finns ett problem som nästan alltid dyker upp: Omgivningens reaktioner. Någon blir besviken. Någon blir irriterad. Någon tycker att du har förändrats. Någon tycker att du har blivit egoistisk. Och då är det väldigt lätt att gå tillbaka till gamla mönster igen, inte för att du vill – utan för att det blir jobbigt när andra reagerar. I det här avsnittet pratar vi om: varför människor reagerar när du börjar sätta gränser varför relationer förändras när du förändras varför dåligt samvete dyker upp varför du inte ska överförklara ditt nej varför du måste välja långsiktig respekt före kortsiktig uppskattning varför du inte kan både förändra ditt liv och samtidigt se till att ingen blir besviken Det här avsnittet är för dig som försöker förändra ditt liv, men känner att omgivningens reaktioner gör det mycket svårare än du trodde. Lyssna på podden På insidan – finns där poddar finns. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många människor är extremt hårda mot sig själva. På insidan finns en röst som hela tiden säger: – Du borde gjort mer – Det där var inte tillräckligt – Skärp dig – Andra klarar det här bättre än du – Det är ditt fel Problemet är att vi ofta säger saker till oss själva som vi aldrig någonsin skulle säga till någon vi tycker om. I det här avsnittet pratar vi om varför den där rösten finns, var den kommer ifrån och varför den ofta är en gammal överlevnadsstrategi som en gång hjälpte dig att fungera, passa in, prestera och få beröm – men som idag mest gör livet tungt att leva. Vi pratar om: varför högpresterande och ansvarstagande människor ofta är hårdast mot sig själva varför pressen ofta kommer från insidan, inte utsidan varför den inre kritikern aldrig tycker att det räcker hur du kan börja bygga ett nytt sätt att prata med dig själv varför du inte ska behöva vara rädd för dig själv när du inte orkar Målet är inte att du ska sluta prestera eller sluta bry dig. Målet är att du ska kunna vara människa också – inte bara prestation. Lyssna på podden På insidan – finns där poddar finns. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du gör mycket. Du jobbar, fixar, hjälper, planerar, löser problem och försöker få livet att gå ihop. Ändå känns det som att du ligger efter. Som att du borde gjort lite mer. Som att det inte riktigt räcker. Den här känslan är mycket vanligare än man tror. Och det handlar väldigt sällan om att du gör för lite. Det handlar ofta om att du mäter dig själv med fel måttstock – och försöker prestera bort en känsla som inte går att prestera bort. I det här avsnittet pratar vi om: prestationsbaserad självkänsla varför ribban hela tiden flyttas fram varför du aldrig riktigt känner dig klar varför känslan av otillräcklighet är en farlig drivkraft och vad du faktiskt kan göra åt det Vi pratar om att börja definiera vad som är tillräckligt, att träna på good enough, att vila utan att vara färdig och att förstå att ditt värde inte sitter i din prestation. För om du alltid försöker prestera för att känna att du duger, då kommer livet till slut kännas som ett prov du aldrig klarar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du vet att du borde säga nej. Du har tänkt det innan, du har bestämt dig innan – men ändå hör du dig själv säga ja. Och efteråt kommer känslan direkt: Varför gjorde jag så där igen? I det här avsnittet pratar vi om varför det är så svårt att säga nej, trots att man vet att man behöver. För det handlar väldigt sällan om att man inte kan säga nej – det handlar om att det känns som att det kostar för mycket att säga nej. Många säger ja för att: man inte vill göra någon besviken man är rädd för dålig stämning man är rädd att uppfattas som lat, svår eller egoistisk man är rädd att inte få vara kvar i gruppen man är van att vara den som ställer upp Till slut blir man personen som alla kan luta sig mot – men som ingen frågar hur den mår. Vi pratar om varför hjärnan kan lära sig att: ja = trygghet nej = fara Och varför lösningen inte är att säga nej till allt, utan att börja träna på att säga nej i små saker, stå kvar i obehaget och sluta överförklara sig. För i slutändan är det så här: Att säga nej till vissa saker är att säga ja till sig själv. Lyssna på podden På insidan – finns där poddar finns. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du vilar. Du tar det lugnare. Du försöker återhämta dig. Men kroppen kommer ändå inte ner i varv och energin kommer inte tillbaka. Då är det lätt att börja undra vad som är fel. I det här avsnittet pratar Björn Nordberg om varför vila inte alltid ger återhämtning. Om skillnaden mellan att vara ledig på utsidan och lugn på insidan. Om hur stressystemet kan fortsätta stå i larm trots att du har slutat göra saker, och varför det gör att vanlig vila ibland mest känns som väntan. Björn går också igenom skillnaden mellan passiv vila och reglerad återhämtning, varför kroppen ibland behöver hjälp att förstå att det är säkert att varva ner, och varför återhämtning inte bara handlar om att göra mindre utan om att hitta sådant som systemet faktiskt kan ta emot. Det här avsnittet är för dig som vilar utan att känna dig utvilad, och som behöver förstå varför det inte alltid hjälper att bara pausa. Kontakt med Björn Nordberg >>> Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Känner du igen det här? Du planerar mer. Tänker igenom mer. Förbereder mer. Vill ha mer ordning, mer koll, mer kontroll. Och ändå känns det inte riktigt tillräckligt. I det här avsnittet av På insidan pratar Björn Nordberg om kontrollbehov – varför det växer, varför det dränerar energi och varför hjärnan så lätt hamnar i en spiral där mer kontroll känns som lösningen på nästan allt. Du får höra om: varför kontroll ofta känns hjälpsamt i början hur hjärnan snabbt vänjer sig vid nya nivåer av kontroll varför ribban hela tiden flyttas upp hur kontrollbehov kan bli ett sätt att hantera osäkerhet varför mer kontroll inte alltid ger mer trygghet Björn pratar också om varför kontrollbehov ofta blir starkare när systemet redan är hårt belastat, och varför det ibland blir viktigt att börja öva på motsatsen: att släppa taget lite grann och låta hjärnan få uppleva att allt inte rasar bara för att du inte har maximal kontroll. Det här avsnittet är för dig som känner att huvudet aldrig riktigt släpper taget – och som vill förstå varför. 🎧 Lyssna på podden "På insidan" – Finns där poddar finns Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Känner du inte riktigt igen dig själv längre? Du kanske fungerar fortfarande. Du gör det du ska. Men något känns annorlunda. Du brukar vara mer social. Ha mer energi. Vara mer positiv. Orka mer än så här. I det här avsnittet av På insidan pratar Björn Nordberg om varför det kan kännas som att personligheten har förändrats när du varit pressad länge – och varför det ofta inte handlar om att du blivit någon annan, utan om att energin inte längre räcker till de delar av dig som brukar synas mest. Du får höra om: varför låg energi påverkar tålamod, social ork och humör varför vissa delar av personligheten kommer fram mindre under press hur hjärnan börjar bygga självbild utifrån en tillfällig period varför det ofta handlar om ett tillstånd, inte en ny identitet varför existentiella frågor om riktning, mening och plats i livet blir extra viktiga när man tappat fotfästet Det här avsnittet är för dig som undrar vad som hände med den du brukar vara – och som behöver höra att du inte har försvunnit. Du kan hitta tillbaka. 🎧 Lyssna på podden "På insidan" – Finns där poddar finns Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Känner du igen känslan av att allt börjar kännas som ett krav? Att svara på ett sms. Ringa ett samtal. Boka en tid. Gå och handla. Ta tag i något litet hemma. Saker som egentligen är små kan plötsligt kännas mycket större än de är. I det här avsnittet av På insidan pratar Björn Nordberg om ett väldigt vanligt fenomen vid stress och utmattning: när hjärnan börjar tolka allt fler saker som belastning. Det här är så vanligt att det till och med finns med i KEDS, ett av de mest kända självskattningsformulären för stress. Du får höra om: varför toleransen för krav sjunker när systemet varit belastat länge varför små uppgifter börjar kännas oöverstigliga varför det här inte handlar om lathet eller dålig disciplin hur uppskjutande och undvikande ofta är ett sätt för systemet att skydda energi varför det blir viktigt att skilja på känsla och fakta Björn pratar också om hur du kan börja hjälpa hjärnan att kalibrera om hotnivån: Vad är faktan i situationen? Hur stort är det här egentligen? Hur lång tid tar det faktiskt? Vad händer om du bara gör en liten del? Det här avsnittet är för dig som känner att vardagen blivit tyngre än den borde vara — och som vill förstå varför. 🎧 Lyssna på podden "På insidan" – finns där poddar finns. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Känner du igen känslan av att något inte är som det ska – men du kan inte riktigt säga vad det är? Du fungerar fortfarande i vardagen. Du går till jobbet. Du gör det du ska. Men på insidan känns något annorlunda. Energin är lägre. Motivationen är mindre. Saker som brukade kännas roliga känns mer neutrala. I det här avsnittet av På insidan pratar Björn Nordberg om det diffusa tillstånd många hamnar i när belastningen varit hög under lång tid. När man inte riktigt vet vad som är fel längre. Vi pratar om: varför långvarig stress kan göra att man känner sig platt och energilös varför många börjar leta efter quick fixes – kosttillskott, blodprov eller nya metoder varför problemet ofta inte är en enskild brist utan ett system som gått för länge utan återhämtning hur små förändringar kan börja vända utvecklingen Du får också konkreta exempel på vad som faktiskt hjälper: ta tillbaka små glädjeämnen i vardagen göra mer av sådant du vet att du mår bra av röra dig lite mer sova lite mer äta lite bättre träffa människor och byta miljö Inte perfektion. Utan lite mer energi tillbaka in i systemet. När energin börjar komma tillbaka händer något: tankarna klarnar, känslorna återvänder och motivationen börjar sakta komma tillbaka. 🎧 Lyssna på podden "På insidan" – finns där poddar finns. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Känner du igen att kroppen signalerar att något inte står rätt till – men att du ändå fortsätter? Du är trött. Spänd i nacke och axlar. Sover lite sämre. Har ont i magen eller huvudvärk. Men du tänker: “Jag ska bara göra klart det här först.” “Nästa vecka blir lugnare.” Problemet är att nästa puck nästan alltid dyker upp direkt. I det här avsnittet pratar Björn Nordberg om ett väldigt vanligt fenomen: när kroppen säger stopp men huvudet fortsätter köra. Du får förstå varför många högpresterande människor pressar sig långt efter att kroppen försökt dra i handbromsen – och varför de tidiga signalerna ofta ignoreras. Vi pratar också om: • varför kroppen nästan alltid börjar signalera långt innan en krasch • vilka tidiga varningstecken som många missar • varför prestation ofta prioriteras över återhämtning • varför kroppen inte försöker stoppa dig – utan försöker skydda dig • hur du kan börja ta signalerna på allvar tidigare Ett viktigt skifte är att sluta se kroppens signaler som ett hinder. De är information. Och ofta försöker kroppen hjälpa dig att fortsätta framåt – utan att gå sönder på vägen. 🎧 Lyssna på podden "På insidan" – finns där poddar finns. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Blir du lätt irriterad av små saker just nu? Frågor från kollegor. Ljud runt omkring dig. Människor som pratar när du egentligen behöver vara i fred. Det här är ett väldigt vanligt fenomen när belastningen på insidan har varit hög under en längre tid. I det här avsnittet pratar Björn Nordberg om varför toleransen för störningar minskar när systemet är överbelastat – och varför irritation ofta är en signal om att marginalerna är för små. Du får också en viktig påminnelse: Ilska är inte en dålig känsla. Den har en viktig funktion. Den hjälper oss att sätta gränser. Problemet uppstår när gränserna aldrig kommuniceras, utan bara finns på insidan. Då kan irritationen komma ut på fel sätt – ofta mot människor som egentligen inte vet hur du har det. I det här avsnittet pratar vi om: • varför stress gör stubinen kortare • hur irritation hänger ihop med nervsystemet • varför tankeläsning inte fungerar i relationer • hur du kan börja sätta gränser tidigare • hur irritation kan bli en viktig signal om vad du behöver 🎧 Lyssna på podden – finns där poddar finns Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.